Det överordnade syftet med Mikael Palmes avhandling "Det kulturella kapitalet" är att klarlägga hur elever, studenter och sociala grupper med olika tillgångar använder sig av utbildningssystemet och hur detta präglar dess sociala struktur.

Sverker Lundin vill med sin avhandling "Skolans matematik" skapa möjligheter för en offentlig kritisk diskussion av en rad frågor rörande grundläggande matematikutbildning.

Är åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevers slutresultat? Spelar lika kön och etnisk bakgrund på lärare och elever roll för provresultat och slutbetyg? Det undersöker Erica Lindahl i avhandlingen "Empirical studies of public policies".

Vilken inverkan har engelskspråkig undervisning i Sverige på gymnasieelevers svenska? Det har Maria Lim Falk undersökt i sin avhandling "Svenska i engelskspråkig skolmiljö". Hennes resultat visar att elevernas utveckling av ett ämnesrelaterat språk hämmas.

Hur utvecklas läsförmågan i skolan hos "tidiga läsare"? Och vad i deras hemmiljö har bidragit till att de kan läsa innan de börjar skolan? Om detta handlar Lena Ivarssons avhandling "Att kunna läsa innan skolstarten" där hon studerat 13 tidiga läsare.

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Om det saknas samstämmighet mellan kursplan och prov lär sig eleven bara det som provet mäter, menar Gunilla Näsström som i avhandlingen "Measurement of alignment" har studerat olika metoder för att utvärdera samstämmigheten mellan kursplan och prov.

Helge Räihäs avhandling "Lärares dilemman" handlar om dilemman i grundskolelärares vardag, i klassrum, på arbetslagsmöten och i utvecklingssamtal, och hur lärare använder språket för att hantera dessa dilemman.

Gunilla Gunnarsson har i avhandlingen "Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner" studerat elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter.

Liselott Olsson har i sin avhandling "Movement and Experimentation" undersökt hur man kan arbeta med rörelse och experimenterande i subjektivitet och lärande, i förskolans praktik och forskning.

Vilka rådande medborgarskapsdiskurser framträder i svensk utbildningspolitik på 1990-talet, och hur förändras de under denna tid? Det undersöker Maria Olson i avhandlingen "Från nationsbyggare till global marknadsnomad".

Hur kan olika typer av musiklärare beskrivas och hur skiljer sig olika typers respektive attityder och värderingar åt? Det undersöker Olle Tivenius i sin av avhandling "Musiklärartyper".