Huvudsyftet med avhandlingsarbetet är att analysera olika synsätt på kön inom svensk skolpolitik, så som de framträder i grundskolans läroplaners förarbeten över tid. Ett delsyfte är att analysera vad dessa synsätt betyder i relation till dokumentens utsagor om naturvetenskap och teknik. Avsikten är att därmed förstå det inom skolan återkommande temat flickor och naturvetenskap och…

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Hur gör barn för att låtsas? Kan det vara så svårt? Vilka kognitiva förmågor och kapaciteter behövs för att kunna låtsasleka? Mikael Jensen har i avhandlingen "Hur lär sig barn att leka på låtsas?" studerat hur barn når denna mycket speciella förmåga.

Alli Klapp Lekholm har i "Grades and grade assignment" studerat betygens statistiska koppling till resultat på nationella prov samt sociokulturella och psykologiska faktorer. Analysen visar att betygen inte bara beror på elevens kunskapsnivå.

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.

I avhandlingen "Actiokapitalet - retorikens ickeverbala resurser" har Marie Gelang studerat hur universitetslärare med hjälp av kroppsrörelser blåser energi i sitt framträdande. Men några säkra tips för hur man når ut till ett auditorium finns inte.

Finns det några skillnader mellan kommunikationsprocessen i framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Det har Helene Ärlestig studerat i sin avhandling "Communication between Principals and Teachers".

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Britt Tellgren har i avhandlingen "Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare" undersökt vilka bärande värden och föreställningar som genom tiderna har förmedlats för att utbilda en fullvärdig förskollärare.

I avhandlingen "Lärare av idag" diskuterar Göran Brante lärares arbetssituation och de kringliggande krafter, eller strukturella, institutionella, organisatoriska omständigheter som en delförklaring till lärares omtalade svåra arbetssituation.

Syftet med avhandlingen var att analysera rektorers föreställningar om samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap, som kritiska interna skolförbättringskapaciteter. Studien genomfördes i fem mer framgångsrika och fyra mindre framgångsrika svenska 7-9-skolor och beskriver, analyserar och diskuterar kvalitativa skillnader och likheter i rektorernas föreställningar på skolnivå. En framgångsrik skola förstås som en skola där eleverna uppnår både kunskapsmålen…

Laborationer i kemiundervisningen är vanligen formulerade som "recept" där eleverna skall följa en given beskrivning. I Berit Kurtén-Finnäs avhandling har en klass i årskurs 7 under sin första kemikurs i stället arbetat med öppna laborationer.