Peer learning innebär att människor med likartad ämnesinriktning och kompetensnivå som inte själva är professionella lärare hjälper varandra att lära sig genom att undervisa. Anna Dyar har utforskat peer learning och handledning av peer learning bland handledare av sjuksköterskestudenter på vårdavdelning.

Hur bidrar professionellas deltagande i kompetensutveckling till förändringar i utbildningen för autistiska elever i förskolan och grundskolan? Det är en av frågorna som Linda Petersson-Bloom undersöker i sin avhandling.

Emmie Wahlström har i sin avhandling undersökt skolsköterskors kulturella kompetens och främjande av delaktighet för barn med migrationserfarenheter samt barns erfarenheter av dessa hälsobesök.

Ester Gubis avhandling visar att utrikesfödda barn i Sverige inte använder psykiatrisk vård i den mån de behöver. För att uppnå större jämlikhet i hälsa behövs ökad samverkan mellan skola, BVC och första linjens psykiatri.  

Åsa Melin har forskat om etableringen av grundskolan åren 1950–1968 i två värmländska kommuner med skiftande lokala förhållanden och förutsättningar. Resultaten visar att införandet av grundskolan påverkades av lokala intressen och lokala förhållanden.

Mikaela Svanbäck-Laaksonen vill med sin avhandling öka kunskapen om lärmiljöns betydelse för barns möjligheter att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter.

Stark känsla av sammanhang visade samband med minskad risk för sannolik psykiatrisk diagnos hos ungdomar. Det är ett av resultaten i Kristina Carléns avhandling.

Denis Tajic har undersökt hur skolans formella och informella strukturer påverkar nyanlända elevers pedagogiska och sociala inkludering samt hur nyanlända elever i högstadieklasser och skolpersonal själva förstår och hanterar dessa strukturer.

Både föräldrar och skolsköterskor ser fördelar med motiverande samtal (MI) i syfte att stödja barns till hälsosamma levnadsvanor. Det visar Marianna Moberg i sin avhandling.

Jenny Rosendahl har forskat om hur unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever inflytande och delaktighet i en kommuns fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter och demokratiska processer.

Erika Majoros har i sin avhandling länkat tidigare internationella kunskapsundersökningar i matematik och naturvetenskap till resultaten i TIMSS. Hennes forskning innebär att det nu finns jämförbara rådata av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap från 1960-talet och framåt.