Måste man veta vad som kännetecknar en tysk bisats för att kunna producera en sådan? Det är huvudfrågan i språkläraren Ingela Valfridssons avhandling "Nebensätze in Büchern und Köpfen" eller på svenska "Bisatser i böcker och huvuden".

Relationen mellan den akademiska matematiken och matematiken i klassrummet är en grundläggande fråga inom matematikdidaktiken. Anna Klisinskas avhandling "The fundamental theorem of calculus" har som fokus hur denna relation betraktas med ett särskilt fokus på bevis.

Ämnet för Rauni Karlssons avhandling är demokratiska värderingar i förskolans vardag. Hur tar sig demokratiska värden uttryck i barnens relationer? Vilka värden hanterar barnen i olika situationer i det vardagliga samspelet?

Inger Eliassson vill med avhandlingen "I skilda idrottsvärldar" beskriva och förstå barns, ledares och föräldrars socialisationi flick- och pojkfotboll med särskilt fokus på vilket utrymme barns perspektiv har i barnfotbollspraktiken.

Gymnasieelever använder sig ofta av vedertagna uppfattningar, som till exempel vad som förväntas av dem, när de ska lösa matematiska uppgifter. Det visar Lovisa Sumpters avhandling "On Aspects of Mathematical Reasoning: Affect and Gender".

Äckliga toaletter och rädsla i samband med toalettbesök är de främsta orsakerna till att barn inte går på toaletten i skolan, men lärarnas regler har också betydelse. Det visar barnsjuksköterskan Barbro Lundblads avhandling.

I Silvia Edlings avhandling "Ruptured narratives" analyseras motsägelserna i ungdomarnas svar på frågor om personligt ansvar och socialt våld inom ett pedagogiskt sammanhang.

När elever som arbetar med digitala läromedel kör fast söker de ofta efter orsakerna hos datorn eller hos datorprogrammet, inte hos sig själva. Det visar Annika Lantz-Anderssons avhandling "Framing in educational practices".

Utbildningselitens barn väljer mycket selektivt, både när det gäller valet av studieort och utbildning. Ida Lidegran har i avhandlingen "Utbildningskapital: Om hur det alstras, fördelas och förmedlas" studerat hur denna grupp tar sig fram i utbildningssystemet.

Skolämnet idrott och hälsa är luddigt i kanterna. Det finns ingen gemensam begreppsapparat i ämnet och det råder ingen enighet om vad man ska lära sig. Det visar Jan-Eric Ekbergs avhandling "Mellan fysisk bildning och aktivering".

Anna T Danielssons avhandling "Doing Physics - Doing Gender" utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur.

Elever på gymnasienivå kan med lite träning bedöma sin egen kompetens. Det visar Anne Dragemark Oscarsons avhandling "Self-Assessment of Writing in Learning English as a Foreign Language" Studien visar att kursplanernas mål om elevinflytande och ansvarstagande för den egna språkinlärningen kan förverkligas.