Syftet med Monica Söderberg Forslunds avhandling "Slaget om femininiteten: Skolledarskap som könsskapande praktik" är att belysa hur olika föreställningar om kön och könsdiskurser har skapat olika förutsättningar för bildandet av skolledarskap i olika epoker.

I två studier följs ansträngningarna för att öka barns möjligheter att delta och att förbättra skolan som en social mötesplats. Den första fokuserar på ett treårigt projekt, som syftar till att utarbeta nya former för elever (år 6-9) att delta i skolans organisation. Den andra studien följer yngre barn (år 1-5) i särskilda lektioner där de sociala dilemman diskuteras och löses, som kan karakteriseras som socialt och emotionellt lärande.

Den totala tid som ägnas åt EE (extramural engelska) korrelerar positivt och signifikant både med de studerandes nivå av muntlig språkfärdighet och ordförråd, men att korrelationen mellan EE och ordförråd var starkare och enklare än den mellan EE och muntlig språkfärdighet, visar Pia Sundqvist i avhandlingen Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary

Det övergripande resultatet i Annika Åstrans avhandling, När PBS kom till byn: Berättelser om erfarenheter av ProblemBaserad Skolutveckling, visar att de som arbetar i skolan idag är engagerade i en stor mängd utvecklingsarbetet, krav och sätt att arbeta som de själva väljer att anta. Resultaten visar också hur de intervjuade tar emot och laddar dessa idéer med sina egna tidigare erfarenheter och hur detta görs i diskursiva sammanhang som formar vad som anses normalt och självklart.

Arbetet i Gunvie Möllås avhandling "Detta ideliga mötande": En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik, riktar intresset mot elever som av olika skäl har bedömts vara i behov av stöd och studien förväntas utgöra ett bidrag till kunskapsbildningen om hur kommunikation och samspel konstituerar den dagliga verksamheten samt hur detta i sin förlängning kan ta sig uttryck i exkluderings- och inkluderingsprocesser under ungdomarnas gymnasieutbildning.

Elever tar allt större ansvar för sin egen matematikundervisning. I första hand handlar det om hur och när uppgifterna ska utföras. Däremot saknas ofta det eftersträvade inflytandet över innehållet i undervisningen. Det visar Lili-Ann Kling Sackerud i sin avhandling "Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik: En skolstudie i postmodern tid".

Det övergripande syftet med Malin Wass avhandling "Barn med cochleaimplantat: kognition och läsförmåga", var att studera kognitiva förmågor hos barn med grav hörselskada eller dövhet som fått cochleaimplantat (CI).

Träning av hjärnan ger bestående förbättringar av förmågan att lösa både tränade och ibland även otränade uppgifter, skriver Erika Dahlin i sin avhandling Train your brain: updating, transfer, and neural changes.

I avhandlingen Lärares lärande om elever - en sociologisk studie om yrkespraktik har Elisabeth Ranagården studerat hur hur yrkesverksamma lärares lärande om elever sker iförhållande till förändrade krav och nya organisatoriska förutsättningar samt vilkastrategier eller metoder lärare utvecklar för att möta förändringarna.

Victoria Johanssons avhandling, Developmental Aspects of Text Production in Writing and Speech, undersöker hur tal- och skrivfärdigheten utvecklas under skolåren. Studien använder ett material bestÚaende av 316 texter från fyra texttyper: talade och skrivna narrativer, och talade och skrivna utredande texter (dvs. föredrag och uppsatser).

De skolor som lyckats anpassa strukturen och kulturen i relation till både de sociala och akademiska målen är de skolor som har den lägsta nivån av mobbning och de högsta betygen. Rektorn tar socialt ansvar och tar frågor om mobbning och kränkande beteende på allvar, visar Björn Ahlström i sin avhandling Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools.

Självkänsla och känsla av sammanhang ses som viktiga faktorer för hälsa och därför är det övergripande syftet med Tobias Edholms avhandling, Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood, att undersöka längsgående och samtidiga samband mellan låg självkänsla och ADHD, från barndomen till unga vuxenlivet.