Den övergripande forskningsfrågan i Mattias Wiggbergs avhandling "Computer Science Project Courses: Contrasting Students Experiences with Teachers Expectations" är hur vi kan planeraoch genomföra projektkurser, baserat på vetenskapligt framtagna erfarenheter, inom informationsteknologi i syfte att bidra maximalt till studenternas utveckling och till utbildningskvalitet.

Huvudtemat i Joakim Lindgrens avhandling "Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden: Studies on education governance and social inclusion and exclusion" är relationer mellan pedagogisk styrning och socialt innanförskap och utanförskap.

Anneli Frelins avhandling "Teachers' Relational Practices and Professionality" försöker fördjupa vår förståelse av lärares arbete och professionalitet genom att utforska en mycket underskattad och outforskad dimension i lärarens praxis och professionalitet: relationsarbetet, som berör att skapa och upprätthålla så kallade undervisningsrelationer till och bland eleverna.

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Lena Frännhags avhandling "Interpretive Functions of Adjectives in English A Cognitive Approach" presenterar en teoretisk diskussion om innebörden i allmänhet, och imperativfunktioner av engelska adjektiv i synnerhet. Diskussionen bygger på en dynamisk syn på mening och tolkning, enligt vilken det inte finns några fasta lingvistik betydelser.

Syfte med Lars Perssons avhandling "Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling" är att undersöka hur pedagogerna hanterar demokratiuppdraget i de nationella styrdokumenten och hur de påverkas av sociala krafter på olika nivåer. Demokratibegreppet är öppet för olika tolkningar.

Elever behöver bli konfronterade med utmanande frågor och empiriska data att resonera utifrån, visar Helena Näs i avhandlingen "Teaching photosynthesis in a compulsory school context: Students' reasoning, understanding and interactions".

Johan Odelius avhandling "Communication acoustics in classroom environments: on the use of assistive listening devices" redovisar hur hörselhjälpmedel påverkar elevernas kommunikation och interaktion och utvärderar hur kvaliteten i klassrummet kan optimeras med avseende på akustikbegreppet kommunikation.

När gymnasiets nya teknikprogram infördes hade politikerna och Skolverket ambitionen att vidga synen på teknik och genus. Lärarna snävade i stället in teknikbegreppet, visar Merith Fröberg, i avhandlingen Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram, översättningar och gränsarbete på tre nivåer.

Syftet med Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling "Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity" är att undersöka förhållandet mellan tal och språkstörningar hos barn med neurodevelopmental dysfunktion och särskilt inflytandet av epilepsi.

Syftet med Olle Zandéns avhandling "Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet" är att beskriva och förstå vad musiklärare samtalar om när de kommenterar för dem okända gymnasieensemblers spel, att ur samtalen härleda kvalitetsuppfattningar och bedömningskriterier och relatera dessa till en didaktisk kontext.

Gemenskapande är ett centralt drag i pojkarnas litteratursamtal och detta påverkar vilken reception och vilka läsningar som kommer till tals i samtalen, visar Stig-Börje Asplund i avhandlingen "Läsning som identitetsskapande handling: Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal".