Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Det under söker Susanne Severinsson i avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende."

Anna-Lena Nilssons avhandling "Studies in Swedish Sign Language: Reference, Real Space Blending, and Interpretation" består av fyra separata studier av samma material: en tio minuters monolog på svenska teckenspråket.

Syftet med Bodil Halvars-Franzéns avhandling "Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag" är att undersöka hur barn skapar och ger uttryck för etik genom att analysera deras möten och hur möjligheterna är beroende av ramen som omger dem.

Syftet med Erik Backmans avhandling "Friluftsliv in Swedish Physical Education a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives" är att undersöka några av de pedagogiska och sociologiska förhållanden som ligger bakom undervisningen i friluftsliv inom fysisk fostran ämne i svenska grundskolan.

Catarina Lundqvists avhandling "Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer" handlar om hur unga med utländsk bakgrund berättar om sina liv och om hur de föreställer sig sina karriärval avseende utbildning och arbete.

Syftet med Hillevi Prells avhandling "Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials" var att undersöka påverkan på kostförändring bland barn och ungdomar med särskild tonvikt på individuella faktorer, skolans inställning och marknadsföring av livsmedel.

Syftet i Clas Olanders avhandling "Towards an interlanguage of biological evolution: Exploring students´ talk and writing as an arena for sense-making" är att undersöka hur elever tillägnar sig skolans naturvetenskapliga språkbruk. En strategi för att närma sig frågan är att studera tillfällen i klassrummet då betydelse och innebörd av termer och deras sammansättning till tematiska mönster uttrycks i tal och skrift.

Det övergripande syftet medLena Jönssons avhandling "Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder." är att visa hur elever i sina bilder berättar om hur det är att vara elev i skolan idag, och att visa reflektioner och samtal som bilderna ger upphov till hos lärare och lärarstudenter.

Gunnar Gillbergs avhandling "Individualiseringens villkor: unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande" har två syften. Dels att bidra till diskussionen om ungdomarnas strukturella villkor att handla i världen. Men jag har också velat öka förståelsen för de ungas situation i samhället.

Individer från arbetarklassen väljer program en kortare tid, närmare sina föräldrars hem än personer med högre klassbakgrund. Dessa föredrar istället program med högre förväntat resultat och undviker icke-traditionella institutioner, visar Martin Hällsten i avhandlingen "Essays on Social Reproduction and Lifelong Learning".

Britt-Marie Styrkes avhandling "Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965" behandlar framväxten av en svensk utbildning av pedagoger i dans åren 1939-1965. Med utgångspunkt i ett splittrat yrkesområde undersöks utvecklingen fram till att en utbildning kunde etableras vid 1960-talets mitt.

Hur lärare genomför sin undervisning och agerar i förhållande till sina elever påverkar vad eleverna ges möjlighet att lära, undersöker Peter Hasselskog i sin avhandling "Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen".