I avhandlingen "Vad gör kvalitet med utbildning?: Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och dess konsekvenser för utbildning" undersöker Andreas Bergh hur begreppet kvalitet språkligt tar form på olika utbildningsarenor.

Varför etablerades gymnasistföreningar vid läroverken vid decennierna kring 1800-talets mitt och hur skilde sig dessa nya sammanslutningar från äldre organisationsformer vid sekundärskolan? Det undersöker Björn Norlin i sin avhandling "Bildning i skuggan av läroverket: Bildningsaktivitet och kollektivt identitetsskapande i svenska gymnasistföreningar 1850-1914".

I avhandlingen "Knowing me, knowing you Mentaliseringsförmågor hos barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation" har Annette Sundqvist undersökt olika aspekter av vikt för förståelsen avmentalisering för barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK).

Jan Morawski har studerat skilda läroplaner för den svenska skolan från 1800-talet till idag. I avhandlingen "Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola" diskuteras spänningsfältet mellan behovet av lokala självständiga beslut och ett överordnat centrum. Även läraridentiteten berörs.

Michael Walls har i sin avhandling "Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks" jämfört hur Israel-Palestina-konfliktens historia skildras i svenska läroböcker i historia och av lärare i samhällskunskap.

I avhandlingen When Cheap is Good: Cost-Effective Parent and Teacher Interventions for Children with Externalizing Behavior Problems undersöker Martin Froster bland annat effekten av handledning av föräldrar och lärare i förhållande till utåtagerande barn.

Lisa Björklund Boistrup vill med sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study bidra till en förståelse av klassrumsbedömning i matematik i Sverige.

Hur framställs pedagogerna och barnen i arbetet med jämställdhet iförskolan? Och vilket omfång framställs frågan om pedagogernas jämställdhetsarbete med förskolebarnen ha? Det är frågor som Charlotta Edström tar upp i sin avhandling Samma, lika, alla är unika: En analys av jämställdhet i förskolepolitik och praktik .

Syftet med Fredrik Alms avhandling Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan.

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Syftet med Jakob Gyllenpalms avhandling Teachers' Language of Inquiry: The Conflation Between Methods of Teaching and Scientific Inquiry in Science Education är att förklara och analysera praxis i undervisningen i naturkunskap både i skolan och på och lärarutbildningen.

Marie Wrethander Blidings avhandling "Inneslutandets och uteslutandets praktik" handlar om hur skolan är en viktig arena för barn att etablera, underhålla och bryta sociala relationer med kamrater.