Hälften av eleverna som lämnar den högskoleförberedande gymnasieskolans obligatoriska engelskutbildning når inte upp till det föreslagna lägsta tröskelvärdet för akademisk ordkunskap. Det visar Marcus Warnby i sin avhandling.

Jack Lukkerz riktar i sin avhandling bland annat ljuset på hur skolpersonal beskriver målet för sexualundervisningen inom gymnasiesärskolan.

Vad karaktäriserar en undervisning som möjliggör delaktighet och lärande för elever i årskurs 2 och 3 med olika förkunskaper inom området hela tal? Det är en av frågorna som Anna Lövström undersöker i sin avhandling.

Hur stöttar studiehandledare nyanlända turkisktalande elevers meningsskapande av naturvetenskapligt innehåll? Det är en av frågorna som Feyza Axelsson utforskar i sin avhandling.

Andreas Nuottaniemi har i sin avhandling kritiskt undersökt möjligheter och hinder för att utveckla en undervisning i svenska som andraspråk på jämlik grund.

Dans och yoga kan potentiellt vara effektfulla interventioner till flickor med psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Elin Areskoug Sandberg som forskat om dans, yoga och mindfulness för att förbättra psykisk hälsa hos barn och ungdomar.

Genom att erbjuda elever och studenter visualisering med varierande interaktionsmöjligheter kan kommunikation stärkas om frågor som rör djup evolutionär tid. Det visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Katarina Nilfyr vill med sin avhandling bidra med kunskaper om interaktion mellan förskollärare och barn i målorienterade dokumentationsaktiviteter i förskolan.

Det finns belägg för ojämlikhet i lärarsorteringen i många utbildningssystem. Det konstaterar Leah Natasha Glassow som har undersökt problemet med socioekonomiskt relaterad lärarsortering ur ett internationellt perspektiv.

Vad innebär det för lärare som undervisar nyanlända lågstadieelever att använda digital teknik i sva-undervisning? Det är en av frågorna som Anna Irma von Knorring undersöker i sin avahandling.

Med utgångspunkt från elevers och lärares erfarenheter av klassrumsbedömning och utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, har Helena Sjunnesson forskat om vilken betydelse olika artefakter för bedömning kan få.