Syftet med Cecilia Björcks avhandling "Claiming Space: Discourses on Gender, Popular Music, and Social Change" är att undersöka hur spatiala diskurser används i jämställdhetsprojekt i musik för attkonstruera idéer om genus, populärmusik och social förändring.

Utgångspunkten i Damaris Ngoroshos avhandling "Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment." är problemen inom grundskolan i Tanzania. Elevernas skolprestationer är svaga och många barn avbryter skolgången. Orsakerna är många och komplexa men de kan i många fall spåras till svaga läs- och skrivfärdigheter.

Jana Rambusch har i sin avhandling "Mind Games Extended: Understanding Gameplay as Situated Activity", utifrån ett kognitionsperspektiv, tittat på spelares handlingar och meningsskapande i sitt dagliga spelande.

I avhandlingen "Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers' Perceptions and Teaching Practices." har Lydia Kimaryo fokuserat på hur lärare inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Tanzania uppfattar miljöfostran samt på hur miljöfostran integreras i undervisningen och hur lärarna genomför undervisningen i praktiken.

Det övergripande syftet med Anders Trumbergs avhandling "Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet" är att undersöka samspelet mellan det fria skolvalet och integrations- och segregationsprocesser.

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Camilla Löfs avhandling "Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen" belyser hur livskunskap växer fram och definieras som ett skolämne i nationella och kommunal dokument, och organiseras i lokal skolpraktik.

Utgångspunkten för denna avhandling är intresset för hur elever lär sig och förstår matematik, i det specifika fallet inom området negativa tal. Författaren heter Cecilia Kilhamn, avhandlingen: "Making Sense of Negative Numbers".

Ingrid Engdahls avhandling "Toddlers as social actors in the Swedish preschool" fokuserar på hur små barn interagerar med varandra under sitt andra levnadsår i en svensk förskola.

Det övergripande syftet i Annika Åkerbloms avhandling "Children making sense of physical phenomena" är att undersöka, analysera och beskriva hur 64 barn i åldrarna 6, 10 och 14 förstår vissa fysiska fenomen i reflekterande dialoger.

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Det övergripande syftet med Lena Sjöbergs avhandling "Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska och europeiska policytexter" är att utifrån ett kritiskt och problematiserande perspektiv studera hur lärare och elever representeras, och därmed konstrueras, regleras och positioneras i ett urval av aktuella, men också politiskt och pedagogiskt betydelsefulla, policytexter.