Annika Hulténs avhandling "Neural Correlates of Language Learning in Adults" bidrar till vår kunskap om hur hjärnan bearbetar språk, framförallt vid talproduktion, och visar att det inte finns radikala skillnader mellan hur hjärnan behandlar modersmålet och ett nyinlärt språk.

Lili-Ann Wolffs avhandling "Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault" fokuserar på människans förhållande till naturen och de politiska kraven på en hållbar utveckling ur ett historiskt och filosofiskt utbildningsperspektiv.

Syftet med Lotta Brantefors avhandling "Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning" är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i skola och utbildning, samt potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i sociala och offentliga livet.

Louise Petersons avhandling "Values in Play - Interactional Life with the Sims" tar avstamp i diskussionen om datorspelens pedagogiska potential. Mer specifikt utgår studien från en av flera argumentationslinjer kring spel och lärande; idén om att öppna spel utan specifika mål leder till en form av utforskande där spelaren kan lära sig ett specifikt kunskapsinnehåll.

I avhandlingen "Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner" undersöker Jon Nyhlén hur styridealen, hierarki, marknad och nätverk framträder i den kommunala styrningen av det lokala skolsystemet samt hur dessa styrideal påverkar utvecklingen av och intensiteten i målkonflikter mellan kommun och fristående gymnasieskolor i de undersökta kommunerna.

Susanne Kjällanders avhandling "Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom" handlar om hur elever interagerar, skapar meningoch lär sig i klassrummet då de använder sig av digitala lärresurser i SO.

Syftet med Per Germundssons avhandling "Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan" är att öka kunskapen om mötet mellan socialarbetare och lärare och barn i riskzonen.

Syftet med Tor Nilssons avhandling "Kemistudenters föreställningar om entalpi och relaterade begrepp" är att konstruera kemistudenters föreställningar om entalpi och dess förändring, inre energi och dess förändring samt värme och arbete.

I avhandlingen "Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling" har Johanna Ringarp analyserat utvecklingen inom välfärdsstaten, med särskilt inriktning på utbildningssektorn, och hur förändringarna av styrsystemen påverkade lärarprofessionens handlingsutrymme.

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Huvudfrågan i Johanna Jormfeldts avhandling "Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola" är om demokratiuppdraget förverkligas på ett jämställt sätt i gymnasieskolan.

Det övergripande syftet med Michael Tengbergs avhandling "Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan." är att bidra med mer detaljerad kunskap om det texttolkande litteratursamtalets pedagogiska möjligheter och begränsningar.