I Katarina Schenkers avhandling "På spaning efter idrottsdidaktik" behandlas idrottsdidaktik som begrepp och som redskap för reflektion över idrottsundervisning.

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Syftet med Mikael Nordenfors avhandling "Skriftspråksutveckling under högstadiet" är att beskriva olika aspekter av skriftspråksutvecklingen under högstadiet.

Syftet med Ylva Almquists avhandling "A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective" är att undersöka olika aspekter av skolklasstrukturen och hur dessa är kopplade till hälsa i ett livsförloppsperspektiv.

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

Det är en av frågorna som Anette Bolin tar upp i sin avhandling "Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers". Där syftet är att beskriva och analysera processer i samlokaliserat interprofessionellt samarbete i en resursskola och mellan de två professionerna lärare och socialarbetare.

Birgitta Silfvers avhandling "Karneval i klassrum - Kunskap på hjul" handlar om elever i årskurs sju som prövar att i klassrummet arbeta med clowneri som form och uttrycksmedel.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Thomas Neidenmarks avhandling "Pedagogiska imperativ och sociala nätverk i svensk medborgarbildning 1812 -1828" är att undersöka på vilka sätt svenska utbildningsreformatorer genom sitt engagemang i utbildningspolitik, press och sällskap bidrog till att sprida argument för svensk medborgarbildning.

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Susanne Lundholms avhandling "Meta-managing: A Study on How Superiors and Subordinates Manage Their Relation" utforskar hur relationen mellan överordnade och underordnade konstrueras i det dagliga arbetet.