Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Frida Rudolphis avhandling "Inequality in Educational Outcomes: How Aspirations, Performance, and Choice Shape School Careers in Sweden" undersöker skillnader i utbildningsresultat i den svenska skolan.

Karin Hultmans avhandling "Barn, linjaler och andra aktörer: Posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i förskola/skola" ställer bland annat frågan om hur vi kan förstå relationen mellan barns subjektskapande processer och ickemänsklig materialitet.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Syftet med Narin Khalida Akrawis avhandling "Bridging the Gap between Learning and Teaching by Using Knowledge-Based Systems" är att förbättra lärande och undervisning inom utbildningsorganisationer med hjälp av kunskapsbaserade system.

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

I avhandlingen "Parent's reactions to adolescents' problematic behaviors: how, when and why?" fokuserar Terese Glatz på hur barn och ungdomar påverkar sina föräldrars beteende. Specifikt undersöker hon föräldrarnas reaktioner på problematiska beteenden hos ungdomarna.

I sin avhandling belyser Gudrun Holmdahl ideologiska implikationer av skolutveckling som diskursiv praktik. – Talet om skolutveckling leder till hårdför retorik där det finns mycket av exkludering, säger hon.

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

The overall aim of this dissertation is to explore the connections between rhetoric and civic and moral education. In the Latin schools (trivial schools, cathedral schools, and gymnasiums) in eighteenth-century Sweden, rhetoric still had a prominent position. In examining school rhetoric under the Swedish School Act of 1724, the study takes on rhetoric education in…