Ebba Henrekson har forskat om sekulära och konfessionella icke-vinstdrivande friskolors förutsättningar i Sverige jämfört med vinstdrivande friskolors.
I vilka situationer, hur och utifrån vilka föreställningar ges nyanlända elevers korta skolbakgrund mening? Det är en av frågorna som Malin Brännström undersöker i sin avhandling.
Kristina Hellmark har undersökt vad som karaktäriserar återkopplingspraktiker i undervisning om akademiskt skrivande för studenter med svenska som andraspråk.
Ola Flenngård belyser relationen mellan utbildning om Förintelsen och skolans demokratiuppdrag gestaltar sig i lärares och elevers praktiska arbete med studieresor till Förintelsens minnesplatser.
Ana Fuentes Martinez har bland annat undersökt hur lärare navigerade i de motsägelser som uppstod i samband med den reviderade kursplanen för matematik på gymnasiet.
Moa Gärdenfors har i sin avhandling undersökt och beskrivit de skriftliga produkterna och skrivprocesserna hos döva och hörselskadade barn med hjälp av ett tangentloggningsprogram som registrerar deras skrivbeteende i realtid.
Hur hanterar och utmanar föräldrar som klassificerats med en intellektuell funktionsnedsättning, omgivningens uppfattningar om deras föräldraskap? Det är en av frågorna som Ida Runge utforskar i sin avhandling.
Hur kan didaktisk anpassning av undervisning och undervisningsinnehåll till olika elevpopulationer förstås i relation till styrning, differentiering och ojämlikhet? Det är en av frågorna som Linus Bylund undersöker i sin avhandling.
Hur har diskursen om skolämnet psykologi utvecklats och förändrats under tiden för de stora reformerna av den svenska gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Ebba Christina Blåvarg undersöker i sin avhandling.