Barn med neurologiska dysfunktioner har försämrad prestanda i vissa övergripande motoriska funktioner, och behöver pedagogiskt stöd när det gäller att utveckla dessa funktioner, visar Şermin Tükels forskning.

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. "Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning", säger hon.

Det växande antalet avhopp från läraryrket innebär ett samhällsproblem, och det är viktigt för lärarutbildningarna att förbereda de blivande lärarna på det som är okänt och oförutsägbart i skolarbetet. Eva Edman Stålbrandt har forskat om hur skolsimuleringar kan användas som ett yrkesförberedande redskap för lärarstudenter.

Erik Rosell har studerat entreprenörskap så som det praktiseras av Nätverket Samhällsförändring i Praktiken. I avhandlingen dokumenterar han tre iscensatta projekt, där det första projektet handlar om att skapa interaktion och ett kunskapsutbyte mellan universitetet och en folkhögskola.

Peter Plüddemann har i sin avhandling "Language policy from below" synat tvåspråkig utbildning i Sydafrika.

Barn som har skolgymnastik varje dag har både ökad muskelstyrka och en bättre utveckling av benmassa och benstorlek jämfört med skolbarn som har de sedvanliga en till två idrottslektionerna per vecka, visar Bjarne Löfgren i sin avhandling.

I en ny studie har en grupp elever i behov av stöd fått öva sitt arbetsminne med programmet Robomemo. Träningen gav en förbättring av läsförståelse och matematik både på kort och på lång sikt, men mer forskning behövs för att klarlägga sambanden, menar forskaren Karin I E Dahlin.

Torunn Paulsen Dagsland vill i sin avhandling bidra till utvecklingen av ämnesdidaktiken i det norska grundskoleämnet konst och hantverk. Resultaten visar att det är hög tid för en ämnesdidaktisk nyorientering när det gäller ungdomars möte med konstverk i skolan: utvecklingen bör gå mot ett mer ungdomskulturellt innehåll.    

Elevernas kunskaper från tidigare erfarenheter fyller en viktig funktion i de tekniska yrkesutbildningarna. Det visar Nina Kilbrinks avhandling om hur tidigare kunskaper är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling.

Inés Casanovas har studerat utvecklingen av nätbaserad utbildning vid högskolor och universitet, från att det infördes på individuell nivå till institutionalisering. Studien fokuserar på de processer som ägt rum på två universitet, det ena i Sverige och det andra i Argentina. Resultaten visar bland annat att nätbaserad utbildning fortfarande är långt ifrån att institutionaliseras.

I "Samarbete och lärande" undersöker Lisbeth Stedt högstadielärares samarbete som ett exempel på hur medarbetare formar villkor för samarbete, och vilken betydelse det har för deras möjligheter att utbyta erfarenheter och lära av varandra.

Mikaela Backman har i sin avhandling bland annat undersökt vilken effekt högre utbildning får för individer, företag och regioner. Hon slår fast att hög utbildning ökar produktiviteten i ett företag, och att det också lönar sig på individnivå i form av högre lön.