Jenny Rosén har i sin avhandling undersökt hur kategorisering och identitet skapas i utbildningsformen svenska för invandrare (sfi) historiskt och bland deltagarna i utbildningen.

Anne-Sofie Strand har undersökt hur elever som skolkar mycket i årskurs nio har bemötts av skolan. För att komma tillrätta med skolket behöver skolan förändra sitt förhållningssätt och erbjuda rätt stöd i tid.

Eva-Marie Harlins forskning visar att lärare utvecklas professionellt genom att betrakta sin egen undervisning på film.

Det har skett en ökning av personer med Asperger syndrom som studerar. På högskolor och universitet finns det pedagogiskt stöd att tillgå, men studenter med Asperger syndrom har svårt att nyttja stödet, visar Ann Simmeborn Fleischers avhandling.

Det övergripande syftet med forskaren Mona Fjellströms avhandling är att undersöka hur utvärdering kan stödja utvecklingen av högre utbildning.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrikt läs- och skrivlärande? Och vilka är de pedagogiska förutsättningarna som främjar reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågan? Det har Catharina Tjernberg undersökt i sin avhandling.

Genom intervjuer med lärarutbildare vid tre lärosäten har forskaren Annbritt Palo analyserat de svensklärarkonstruktioner som kan urskiljas i utbildnings- och kursplanerna i den förnyade lärarutbildningen.

De pedagogiska ambitionerna överskuggas till viss del av organisatoriska hinder i VFU, den verksamhetsförlagda undervisningen. Det visar Lena Manderstedts avhandling om VFU vid landets svensklärarutbildningar.

Elever behöver utveckla egna funktionella redskap för hur man kan beskriva naturen på olika sätt, i olika situationer och sammanhang och förstå när det ena eller andra sättet är intressant och relevant, menar Monica Haraldsson Sträng som forskat om yngre elevers lärande om naturen.

Stress bland ungdomar är ett växande problem. Var tredje 16-åring är kroniskt stressad, visar en ny studie. "Problemen för individen är större än vad vi tidigare trott. Det kan innebära långsiktiga negativa effekter", säger Karin Schraml, doktorand vid Stockholms universitet.

Hur gick diskussionerna under föreningarna Nordens historieläroboksrevision under perioden 1919-1972? Det har Henrik Åström Elmersjö undersökt i sin avhandling. Han har också studerat hur revisionen var organiserad.

Forskaren Jonathan Lilliedahl har med musikämnet som exempel i sin avhandling studerat hur det estetiska innehållet förändrats genom åren i olika läroplaner.