I sin avhandling diskuterar Mattias Nylund sociala och politiska implikationer av skolinnehållets organisering i gymnasieskolans yrkesorienterade utbildningar, i relation till den klassproblematik dessa utbildningar befinner sig i.

Hur landade Jan Björklunds åtgärdspaket av ordning och reda bland eleverna? Och hur såg motståndet ut? Det har Joakim Larsson undersökt i sin studie, där filosofer visar vägen in i en värld som tillåter såväl kaos som ordning.

I Gustaf Skars avhandling undersöks skrivbedömning och skrivundervisning inom ramen för gymnasieskolans svenskundervisning.

Det råder genusrelaterade skillnader i gymnasiesärskolan. Manliga elever uppmuntras i högre grad för sina praktiska kunskaper medan kvinnliga elever oftare behandlas som yngre än vad de är. Det visar Therese Mineur i sin avhandling om den svenska gymnasiesärskolan.

Hur ser unga vuxna på livet och döden? Det har Caroline Gustavsson forskat om inom området religionspedagogik.

Med ett mer kritiskt och analytiskt förhållningssätt förstår elever i grundskolan diagram och grafer bättre. Undervisningen i grundskolan bör därför fokusera på att stimulera ett sådant förhållningssätt för att underlätta elevernas förståelse. Det visar Oduor Olandes avhandling.

Vilka lokala, nationella och globala faktorer påverkar svensk- och dansklärares arbetsförutsättningar och deras undervisning? Det har forskaren Bengt Sjöstedt undersökt.

Syftet med Johan Klavestrands avhandling är att få mer kunskap om lärarens arbetsliv kopplat till hälsa, förmåga att varva ned och ta igen, arbetsglädje, effektivitet och arbetsförmåga.

Forskaren Anna-Karin Carstensen har i sin avhandling tagit fram en modell för lärande av ett sammansatt begrepp, och visa hur denna kan användas för analys av önskat lärandeobjekt, samt studenters aktivitet under laborationer.

Hur ser skillnader och likheter ut mellan traditionell mobbning och nätmobbning bland ungdomar? Linda Beckman har studerat frågan med särskilt fokus på kön, psykosomatiska besvär och funktionshinder.

Förskolebarn vet att det krävs tillgång till olika sociala resurser för att kunna göra sig till någon att räkna med i olika sociala sammanhang. Barnens kamratkultur tar sig uttryck i samtal om kalas, om hög ålder och om att vara bra på att rita och läsa, visar Lovisa Skånfors forskning.

Hur kan lärare bättre förstå elevernas förutsättningar i ämnena idrott och hälsa, och få alla elever mer inkluderade i undervisningen? Det har Peter Åström forskat om.