Forskaren Max Strandberg har studerat hur föräldrars livserfarenhet kan bli en tillgång för att förbättra undervisningen om och för den kulturella mångfalden med hjälp av läxor och lärares feedback.

Lärare vinner på att relationen till föräldrar bygger på traditionella könsmönster, eftersom allt går enklare om de i första hand vänder sig till mammor, visar Göran Widdings forskning.

Vad händer efter ett barn har knäckt läskoden? Hur blir läsförståelse möjligt och texter meningsfulla? Catarina Schmidt har i sin avhandling undersökt på vilka sätt barn blir läsande och skrivande personer och vilka villkoren och möjligheterna för detta är.

Vad är läsförståelse och varför sjunker svenska elevers resultat i undersökningar som PISA och PIRLS? Barbro Westlund visar i sin avhandling att kanadensiska eleverna har signifikant bättre resultat än svenska elever i läsförståelse, och med utgångspunkt i det diskuterar hon hur lärare kan bli bättre på att undervisa i läsförståelse.

Att utveckla det kritiska tänkandet hos studerande är ett centralt utbildningsmål och avgörande för demokratins funktion och fortlevnad. Mot denna bakgrund kan ämnet samhällskunskap på grundskolenivå hävdas inta en särskilt betydelsefull roll. Kristoffer Larssons studie belyser manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskap bland elever i grundskolans årskurs 9.    

Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation synliggörs olika frågor i relation till barns lärande och lärstrategier, samt hur barnens egna frågor kan lyftas upp och bli en del av planeringen i förskolans verksamhet. Men det är ett krävande arbetsverktyg och det behövs en god organisation för att det ska fungera, visar Ingela Elfströms avhandling.

Åsa Hirsh har identifierat tre stora dilemman i arbetet med individuella utvecklingsplaner i skolan i sin studie. Det handlar om tid (dokumentation ställs mot undervisning), kommunikation (korrekt språk eller ”elevvänligt” språk) och bedömning.

Alia Amir har undersökt klassrumsinteraktionen i undervisning i främmande språk och språkpolitisk praktik på mikronivå i ett etnometodologiskt och samtalsanalytiskt perspektiv. Syftet är att bidra till att öka förståelsen av hur språkpolitik görs i praktiken, i den dagliga interaktionen i skolans vardag.

De viktigaste hälsoindikatorer för barn i förskoleklass avseende positivt självrapporterade hälsa är trivsel, god sömn, frånvaro av svår huvudvärk, vara fysiskt aktiv/leka varje dag, samt att inte vara utsatt för mobbning. Det visar Malin Rising Holmströms studie.

Hur kan man i skolan identifiera och stimulera elever med utpräglad förmåga och fallenhet för matematik? Det har Linda Mattsson undersökt i sin avhandling.

Hur förstår barn att en grafisk symbol som ett kryss över något betyder förbud? Det ger Maria Magnussons avhandling svar på. Dessutom visar hon hur förskollärare kan stötta barnen i lärandeprocessen för att tolka och förstå grafiska symboler.

Strukturella faktorer som samhällskunskapslärares klasstillhörighet och politisk åskådning har en relation till deras ämnesförståelse. Det visar Torbjörn Lindmark i sin studie om samhällskunskapslärares ämnesförståelse i gymnasieskolan.