Hoppa till sidinnehåll
Specialpedagogik

On the children’s global assessment scale (CGAS)

Publicerad:2012-06-14

Anna Lundh har undersökt två träningsmetoder som praktiserats inom BUP för att förbättra reliabilitet och validitet vid användning av CGAS i ett större kliniskt sammanhang. Hon har också studerat hur CGAS varierar i förhållande till olika diagnosgrupper, vårdnivåer och mängden erbjuden vård.

Författare

Anna Lundh

Handledare

Professor Mikael Landén, Karolinska Institutet, Docent Carl Johan Sundberg, Karolinska Institutet

Opponent

Senior Lecturer Helen Minnis, University of Glasgow

Disputerat vid

Karolinska institutet

Disputationsdag

2012-03-30

Titel (eng)

On the children’s global assessment scale (CGAS)

Institution

Institutionen för klinisk neurovetenskap

Abstrakt

Skattningsskalor och diagnostiska instrument har fått en allt större utbredning inom barn- och ungdomspsykiatrin de senaste 30 åren. Dessa instrument hjälper behandlare och forskare att beskriva psykiatriska diagnoser, symtom och funktionsnivåer på ett mer standardiserat och likvärdigt sätt. Denna avhandling beskriver Children’s Global Assessment Scale (CGAS), en spridd och användbar skala för att mäta hur barn och ungdomar fungerar i vardagen (hemma, i skolan och med kamrater). Delarbete I utvärderar reliabiliteten mellan olika bedömare och hur skattningarna överensstämmer med expertskattningar. Fem erfarna kliniker skattade fem fallvinjetter för att skapa en gold standard. Otränade kliniker (n=703) skattade samma vinjetter och resultatet visade att de skattade högre än gold standard. Intra-klass korrelationskoefficienten (ICC) var 0,73. Socionomer och psykologer hade en högre risk jämfört med läkare för att skatta alla fall tydligt avvikande från gold standard. Resultaten visar en måttlig reliabilitet mellan bedömare och en måttlig överensstämmelse i jämförelse med experter när otränade kliniker använder CGAS. Delarbete II undersöker om två olika utbildningsmetoder, seminarier och CD-skiva, kan påverka skattningarnas kvalitet. Otränade kliniker (n=648) lottades mellan de bägge träningsmetoderna, och 55 kliniker deltog i den otränade jämförelsegruppen. Det fanns ingen skillnad mellan grupperna 12 månader efter träning. Jämförelsegruppen förbättrades också i samma storleksordning under uppföljningstiden. ICC vid början och vid slutpunkten var 0,71/0,78 (seminarium), 0,76/0,78 (CD), och 0,67/0,79 (jämförelsegrupp). Resultaten talar för att använda den datorbaserade träningen i ökad utsträckning, men den faktiska förbättringen var liten och inte kliniskt relevant. I samband med den omfattande utbildningsaktiviteten ovan påbörjade BUP i Stockholm rutinmässiga CGAS-bedömningar som lagras i en klinisk databas, Pastill. Delarbete III studerade ”verklighetens” barnpsykiatriska vård utifrån skillnader i psykosocial funktion mätt med CGAS. Skillnaden mellan CGAS vid nybesök och avslutad behandling undersöktes hos 12,613 patienter. Samtliga diagnosgrupper visade förbättring av CGAS i depressionsgruppen, men däremot ej farmakologisk behandling. För AttentionDeficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) var inte heller medicinering med centralstimulantia associerat med förbättring av CGAS. Resultaten visade sämre utfall i jämförelse med kliniska prövningar, framför allt för ADHD, vilket gör att man inte självklart kan översätta kliniska studier till verklighetens vård. Både farmakologisk behandling och psykoterapi behöver utvärderas ytterligare för ADHD och depression i naturalistiska kliniska sammanhang. Slutligen länkades Pastilldata till nationella register för att undersöka om CGAS vid avslutad behandling kan predicera framtida psykisk sjukdom och kriminalitet hos unga vuxna. I delarbete IV följdes 4,876 patienter i 1-1½ år. Ungdomar med CGAS≤60 vid avslutad behandling visade en ökad risk för kriminalitet, bipolär sjukdom och borderline personlighetsstörning jämfört med gruppen CGAS>60, men däremot ingen riskökning för depression, suicidförsök och missbruk. CGAS skattningar vid avslutad behandling kan ge information om framtida utfall. Ungdomar med CGAS skattningar som är 60 och lägre vid avslutad behandling bör uppmärksammas med tanke på behov av intensifierad uppföljning

On the children’s global assessment scale (CGAS)

Rating scales and diagnostic instruments have become increasingly important tools in psychiatric care over the past several decades. Using these standardized tools to collect information and evaluate patients enables streamlined evidence-based diagnosis and assessments of functioning. This thesis revolves around the Children’s Global Assessment Scale (CGAS), a widely used rating scale designed to measure how a child functions psychosocially in daily life. In Paper I, the inter-rater reliability (IRR) and accuracy of CGAS ratings among untrained raters (n=703) were assessed in a large clinical setting. The untrained raters scored case vignettes significantly higher than the gold standard established by experts. The IRR in terms of intra-class correlation coefficient (ICC) was 0.73. Social workers and psychologists were significantly more likely to have overall aberrant ratings than medical doctors. The results suggest that reliability and accuracy is moderate when CGAS is used in a clinical setting with untrained raters. In Paper II, two training methods to improve CGAS ratings were evaluated. Untrained raters (n=648) were randomised to training either by a CD-ROM or in a seminar. In addition, 55 raters formed a non-randomised comparison group. There was no significant difference between the two training groups at the 12-month follow-up. The untrained comparison group improved at the same order of magnitude as the training groups. The ICCs at baseline and at end-of-study were 0.71/0.78 (seminar), 0.76/0.78 (CD-ROM), and 0.67/0.79 (comparison). These results speak in favour of using the less resourcedemanding computer-based training. However, the overall training effect was too small to be clinically relevant. Future evaluations of training methods should include a control group to control for unspecific learning effects. Registration of CGAS ratings in the clinical database Pastill was initiated at the completion of the training activity carried out for Paper II. This enabled a study on the effectiveness of child psychiatric treatment by examining the change in psychosocial functioning as measured by CGAS described in Paper III. The change in CGAS ratings between intake and case closure was investigated for 12,613 patients. CGAS improved during the course of treatment across all diagnostic groups. In the mood disorder group, several psychotherapies were associated with improved outcome whereas medication was not. In the Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) group, medication with central stimulants was not associated with improvement. Treatment-as-usual was found to be less effective than clinical trials have indicated, particularly for the ADHD group, suggesting that results from clinical trials cannot be extrapolated to routine child psychiatric care. Hence, more studies of ADHD and mood disorders are needed to investigate the effectiveness of medication/psychotherapy in regular treatment. In Paper IV, the Pastill data were linked to Swedish national registers to see whether CGAS ratings at end-of-treatment predict long-term negative outcomes in young adults. To do this, 4,876 patients were followed up prospectively. Patients with CGAS≤60 at end-of-treatment had a moderately increased risk of a criminal conviction and a substantially increased risk for bipolar disorder and borderline personality disorder during follow-up compared to patients with CGAS>60. Low CGAS ratings were not associated with depression, suicide attempt, or substance misuse. Hence, CGAS ratings provide specific long-term prognostic information, and adolescents with CGAS scores below 60 at end-of-treatment should be considered for intensified follow-up.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev