Om teori och praktik i lärarutbildning. En etnografisk och diskursanalytisk studie.

Om teori och praktik i lärarutbildning. En etnografisk och diskursanalytisk studie.

Denna avhandlingsstudie tar sin utgångspunkt i den teori- och praktikproblematik som fokuseras i 2001 års svenska lärarutbildningsreform. I reformen görs en tydlig markering av att lärarutbildning i ökad utsträckning ska forskningsanknytas och yrkesförankras, detta ska ske genom en ökad växelverkan mellan teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet. Studiens övergripande syfte är att studera hur teori och praktik framträder i olika typer av gruppsamtal i lärarutbildning. Syftet innebär vidare att analysera samtalens innehåll i relation till policytexter, och utbildningens innehåll och upplägg, samt att försöka förstå hur blivande lärare med stöd i samtal konstruerar kunskap om läraryrket och den pedagogiska yrkesverksamheten. De frågor studien söker besvara är relaterade till hur idén om att teori och praktik ska föras närmare varandra kommer till uttryck i policydokument och undervisning samt i studenters kunskapssökande.

Studien vilar på en policyetnografisk ansats kombinerad med kritisk diskursanalys. Dataproduktionen grundas på samtalsobservationer, intervjuer, fältsamtal, policytexter och texter om högre utbildning. Fältstudien har genomförts i ett svenskt lärarutbildningsprogram för lärare med inriktning mot förskola och skolans tidigare år.

Analysen av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt teori och praktik i nationella och lokala policydokument visar att dessa begrepp skrivs fram på ett dualistiskt sätt och som situerade i utbildningens högskole- respektive verksamhetsförlagda studier. Beprövad erfarenhet är det begrepp som framstår som mest problematiskt då det inte preciseras i policytexterna och i texter om högre utbildning definieras begreppet på en mängd olika sätt. Av samtalsobservationer framgår att lärarutbildare använder sig av två undervisningsstrategier, uppgifter och konkretiseringar, för att skapa möjligheter för de studerande att koppla samman teori och praktik och att konstruera yrkeskunskap. I samtal studenter emellan har dock den examinationskravsdimension som ligger inbäddad i olika uppgifter ofta överordnats uppgiftens fokus på yrkesrelaterat innehåll och därmed också till viss del lärarutbildares intentioner med densamma. De studiegruppssamtal som förekommer i utbildningen har studenter lyft fram som värdefulla utbildningsinslag som bidragit med bland annat erfarenhet, ett mera mångfacetterat perspektiv, en djupare förståelse, och tid för reflektion. I dessa samtal söker, delar, jämför, yrkesförankrar, forskningsanknyter och granskar studenter utbildningsinnehåll. När det gäller villkor för sammankoppling av teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet pekar studenter på betydelsen av att ha eller att ha tillgång till direkt och indirekt erfarenhet. Erfarenhet lyfts fram som en förutsättning för att kunna yrkesförankra litteratur- och föreläsningsinnehåll medan avsaknad av erfarenhet eller konkreta synliggöranden inneburit svårigheter för studenter att översätta ett abstrakt teoretiskt innehåll till ett konkret arbets- och förhållningssätt. Då vfu- respektive hfu-lärarutbildares intentioner med och föreställningar om lärarutbildning och läraryrke skiljer sig åt lyfts detta fram som en faktor som kan begränsa studentens möjlighet att konstruera yrkeskunskap.

About Theory and Practice in Teacher Education. An Ethnographic and Discourse Analytical Study

This thesis takes its point of departure in the discussion about theory and practice relationships in the 2001 Teacher Education Reform Act. In this reform a clear point is made concerning the connections between teacher education to research on the one hand and the teaching profession on the other, through an emphasised relationship between theoretical knowledge and practical experience. The main aim of the thesis is therefore to investigate how the theory and practice relationship appears within teacher education in educational conversations between students and between students and teacher educators. The intention is to record and analyse the content of these conversations in relation to formal policy texts and the content and organisation of the education as a whole and to try to understand more about how students in pre-service teacher education construct knowledge about their coming profession and what role conversations of the kinds focussed play in this process. The questions raised in the research are related to how theory and practice can be brought into a closer and more productive relationship, which is a key aim of teacher education since 2001 according to formal policy texts. The research has used a combination of ethnography and critical discourse analysis as a theoretical and methodological framework. Data production has been founded upon participant observation, interviews, field interviews and an analysis of policy and other texts about higher education in general and teacher education in particular. The field research has been conducted in a teacher education programme for the Swedish pre-school and early school years at one particular Swedish university. In the analysis of written policy the concepts of scientific foundations, proven experience, theory and practice were given particular attention and it was seen that these concepts are used and situated dualistically. Proven experience is the concept that seems to be most problematic of the four in so much that it is not defined in the policy documents and in texts about higher education there are several different definitions. Teacher educators predominantly use two teaching strategies to generate possibilities for students to couple theory and practice and construct professional knowledge. However, some differences were noted in the aims with conversations expressed by school/pre-school and university based teacher educators respectively. These differences created some difficulties for student teachers in constructing their professional knowledge. In their conversations students look for, compare, share, professionally relate, professionally ground, theoretically relate and theoretically ground and analyse content. Practical experience has been pointed out as important for connecting theory and practice and seems to be a precondition for students when they try to professionally ground literature and lecture content. The absence of such experiences made these activities more problematic. A performativity demand in relation to formal examination requirements tended to eclipse discussions about professional knowledge and to a certain extent this obstructed the realisations of the aims teacher educators have had.