No Time to Talk! Teachers’ Perceptions of Organizational Communication and Work-related Health

Ingen tid till samtal! Lärares uppfattningar om organisatorisk kommunikation och arbetsrelaterad hälsa

Denna avhandling syftar till att utöka kunskapsbasen om hur grundskolelärare i Sverige kommunicerar och interagerar i sitt yrke och vilka arbetsrelaterade hälsoproblem de upplever.

Avhandlingen bygger på två studier, vilka genererat tre artiklar. Papper I är baserat på resultat från en explorativ studie med fokusgruppsmetodik. I denna studie undersöktes arbetsplatskommunikationspraxis bland skollärare. Totalt 44 deltagare (11 män, 33 kvinnor), delades in i fem grupper, vilka var och en mötes två gånger. Den kvalitativa studieutformningen kompletterades med två frågeformulär som undersökte demografiska variabler och gruppklimat. En förståelse för svenska grundskolelärarnas syn på kommunikationspraxis erhölls.
Papper II och III bygger på resultat från en tvärsnittsundersökning som administrerats till samtliga grundskollärare i två kommuner i södra Sverige. Centralt i den andra studien var användningen av kontextuellt förankrade organisatoriska kommunikationsmått, delvis utvecklade från studie I.
Papper II, rapporterar om lärarnas uppfattning om tid för kommunikation med kollegor, strukturer för kommunikativa interaktioner i skolan, arbetsplatskommunikationsklimatet och kollegial kommunikation. Vidare undersöker detta papper i vilken utsträckning organisatorisk kommunikation i skolan är förknippad med tydliga arbetsmiljöindikatorer (kvantitativa krav, fysisk arbetsmiljö och rollklarhet) och i vilken utsträckning organisatorkommunikation förutsätter arbetsnöjdhet utöver arbetsmiljöindikatorerna. Med hjälp av krav-resurs modellen (Job Demand Resources model) som ramverk fann vi att tillsammans med arbetsmiljörelaterade konstruktioner fungerar lärarnas uppfattning om organisationskommunikation som en förutsägelse för arbetsnöjdhet (totalt 49,2% av variationen i arbetsnöjdhet). Tid för kommunikation och kollegial kommunikation var de relativt starkaste prediktorerna för arbetstillfredsställelse.
Papper III, rapporterar om arbetsrelaterade hälso- och arbetsvillkor för lärare genom ett omfattande antal frågor. Resultaten visar att 40,2% rapporterade under cutoff rekommenderat vid screening för depression. En alarmerande 43,8% av lärarna i denna studie kvalificerar sig som ledande en stillasittande livsstil och 33,7% rapporterade otillräcklig återhämtning från arbetet. Resultaten tyder på att åtskillnad mellan arbete och fritid samt återhämtning från arbete delvis förmedlar sambandet mellan arbetstillfredsställelse och resultatvariablerna, välbefinnande och hälsoklagomål. Dessa resultat bekräftar tidigare forskning som pekar på lärare som en utsatt yrkesgrupp. Särskilt relevant för lärare i Sverige är resultat som indikerar problem med återhämtning från arbete och otillräcklig separation mellan arbete och fritid.Föreliggande avhandlingsarbete ger stöd för att lärare är en utsatt yrkesgrupp. Särskilt problematiskt och relevant för grundskollärare i Sverige är resultat som tyder på problem för lärare att hinna interagera med kollegor, möjlighet att återhämta sig från jobbet och separera arbete och fritid.
Utifrån det explorativa studieupplägget i studie I, i kombination med de empiriska data som samlats in i studie II, ges en inblick i organisatorisk kommunikation i de studerade skolorna både i sig och i förhållande till viktiga arbetsmiljöfaktorer relevanta för lärararbetet.
Resultaten från studie I fördjupar förståelsen för hur bristfällig organisatorisk kommunikation är sammanflätat med förutsättningar för arbetet och vilka konsekvenser detta har för arbetssituationen för svenska grundskollärare.
Gränserna mellan arbete och fritid är särskilt betydelsefulla för lärare i Sverige, eftersom de under skolveckorna har en 45-timmars arbetsvecka, varav 10 timmar regleras i hemmet. Separationen mellan arbete och fritid har för lärare i studie II för det mesta att göra med att ha energi för att ta hand om privatlivet och kunna slappna av i hemmet. Det sätt på vilket lärararbetet är organiserat kan potentiellt leda till svårigheter för dem att psykologiskt koppla från jobbet och därmed uppleva minskade möjligheter till återhämtning från jobbet. Faktum är att över en tredjedel av lärarna i studie II rapporterade att de inte kände att de fick tillräckligt med vila mellan arbetsdagarna.
Från studie II (papper I och II) framkommer det att en allmän tillfredsställelse och positiv syn på kommunikativa interaktioner mellan lärare är viktigt. Dessa utgör detta en god grund från vilken förbättringsarbete kan utgå. Att alla kommunikationsvariabler vilka studerats är kopplade till arbetsnöjdhet, liksom andra arbetsmiljövariabler, pekar på de centrala rollförhållandena som organisatorisk kommunikation har för lärare. Eftersom fynden pekar på att den kollegiala kommunikationen är en viktig aspekt av det organisatoriska klimatet i skolorna kan långsiktigt arbetsnöjdhet påverkas om insatser riktar sig till att hjälpa lärare att upprätta och upprätthålla bra professionella interaktioner. Detta stöds av forskning som visar att tillfredsställande interaktioner med kollegor stödjer lärares självförtroende och självkänsla.
Sammantaget kan det sägas att den lokala arbetsmiljön med de förutsättningar som skapas har betydelse för den enskilde lärarens arbetstillfredsställelse, subjektiva välbefinnande samt professionella utveckling. Detta ger vid hand att god och hälsosam kommunikation mellan kollegor och mellan anställda och ledning samt med samhället i stort, är en förutsättning för förbättringar inom skolan.