Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842
Läromedel, styrdokument och läroplaner kan ses som kanoniska texter, säger forskaren Magnus Hultén: de styr och sätter normer för ett ämne, i det här fallet naturvetenskap. Magnus Hultén har studerat dessa texter från 1800-talets mitt fram till 2007 och beskrivit inte mindre än sex olika kanon – eller sex olika didaktiska ideal, om du så vill.
Magnus Hultén
Ingrid Carlgren
Professor Svein Sjøberg, Universitetet i Oslo, Norge
SU – Stockholms universitet
2008-04-18
Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842 2007
Nature’s canon: The formation and change of the science curriculum in swedish compulsory school 1842 2007
Pedagogiska institutionen
Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842 2007
Avhandlingen undersöker texter skrivna för folkskolans och grundskolans naturvetenskap perioden 1842 2007. Närmare bestämt analyseras läroplaner, läromedel, läromedelsannonser, metodlitteratur och inspektörsberättelser. Dessa texter har haft en stark position när det gäller att definiera innehåll, metoder och syften med skolans naturvetenskap. De kan därför kallas kanoniska texter.
Syftet med avhandlingen är att bidra till förståelsen av vilka ideologier som dominerat den obligatoriska skolans naturvetenskapliga texter och hur dessa ideologier formats av samhälleliga, kulturella och pedagogiska strömningar.
Studien startar 1842, det år Sverige fick sin första folkskolestadga och därmed på allvar en folkutbildning i offentlig regi. Ett av ämnena som angavs i stadgan var Naturläran . Även om naturvetenskap fanns i folkutbildningen redan före stadgans tillkomst markerade den ett viktigt steg i formeringen av en naturvetenskap för alla i Sverige.
Sex olika kanon har urskiljts: Guds kanon (1842 1900); Naturlandskapets kanon (1900 1919); Nationallandskapets kanon (1919 1936); Medborgarens kanon (1936 1962); Vetenskapens kanon (1962 1980); Bricoleurens kanon (1980 2007).
Kanon kan på en principiell nivå förstås som format av å ena sidan naturvetenskapens idéinnehåll, å andra sidan av breda samhälleliga, kulturella och pedagogiska strömningar. Den tidigare forskningen har huvudsakligen intresserat sig för att undersöka kopplingen mellan skolans naturvetenskap och akademins varför den senare typen av påverkan på ämnet förbisetts. I avhandlingen visar jag att det har skett stora förändringar i ämnets kanon och att dessa i första hand måste förstås som formade av samhälleliga, kulturella och pedagogiska strömningar.
Nature’s canon: The formation and change of the science curriculum in swedish compulsory school 1842 2007
This dissertation analyses the science curriculum in Swedish compulsory school 1842 2007. National curricula, textbooks, textbook adverts, and handbooks are analysed. These all have a strong position in defining the school curricula and their contents, methods and aims, and can therefore be called canonic texts. What contents, methods and aims have dominated the curricula? How have these changed? The aim of the study is to contribute to the understanding of what ideologies have dominated compulsory school science texts and how these ideologies have been shaped by social, pedagogical and cultural currents in society.The start of this study is set by the issuing of the first Statute on Common Schools in Sweden, June 18, 1842. In this statute a natural science based subject was present. Even though the subject wasn t new to the public school system, the year 1842 marked an important step in the formation of a science for the people in Sweden.
Six different canons are discerned in the history of the science subject in compulsory school: God s canon (1842 1900); The canon of the physical environment (1900 1919); The canon of the national landscape (1919 1936); The canon of the citizen (1936 1962); The canon of science (1962 1980); and The canon of the bricoleur (1980 2007).
On a broad scale, these canons have been shaped by on the one hand natural science and on the other hand broad social, cultural and pedagogic currents in society. While researchers have mainly focused on the first source of influence, the latter have to a large extent been neglected. In the thesis I show that there have been major changes in the curriculum genre over time and that these changes first and foremost must be understood as shaped by pedagogic, social and cultural forces.