När PBS kom till byn: Berättelser om erfarenheter av ProblemBaserad Skolutveckling

När PBS kom till byn: Berättelser om erfarenheter av ProblemBaserad Skolutveckling

Avhandlingen handlar om människors erfarenheter av att ha deltagit i ett specifikt skolforsknings- och skolutvecklingssamarbete, problembaserad skolutveckling (PBS) som bedrivs vid Karlstads universitet. Analysen är inspirerad av en narrativ ansats och ett kritiskt perspektiv på policy, där policy förstås i termer av såväl text som diskurs. Studiens syfte är att visa hur iscensättning och genomförande av denna nya skolutvecklingsidé/policy (PBS) mottas och rekonstrueras i tre svenska kommuner. I analysen relateras även de medverkandes berättelser till de senaste decenniernas omstruktureringar av det utbildningspolitiska området, som skett såväl här i Sverige som i andra länder världen över.I studien genomfördes 46 intervjuer. Officiella dokument, såsom skolplaner och kvalitetsredovisningar från de tre kommunerna studerades också. Som analytiska verktyg användes delar av en modell kallad the zoom model samt tre berättelsebegrepp, hämtade från organisationsforskningens område. Det övergripande resultatet visar att de som arbetar i skolan idag är engagerade i en rad olika arbeten, initierade av dem själva såväl som påbud från högre ort. Resultaten visar också hur de som intervjuats tar emot och laddar dessa idéer i enlighet med tidigare erfarenheter, men också att detta görs i diskursiva sammanhang som formar vad som är att betrakta som normalt och självklart. En slutsats som dras är att större uppmärksamhet måste riktas mot betydelsen av den lokala kontexten när det gäller att genomföra en ny idé avseende förändring och utveckling. Denna slutsats dras från hur de tolkningar och omkonstruktioner av både utvecklingsmodeller som iscensatts före PBS-samarbetet och den nationella målstyrningsmodellen gjordes. Tolkningar som kom att få betydelse för hur PBS mottogs och omkonstruerades i de studerade kommunerna. Men skilda tolkningar av PBS-policyn ledde också till spänningar inom och mellan skolans skilda arenor. Spänningar som kan beskrivas i termer av dilemman, implicerade av den pågående kakofonin av policyröster. Röster vars föreskrifter drar åt olika håll. När PBS landar i detta diskursiva rum visar resultaten hur denna policy kan bli ett verktyg i linje med de senaste decenniernas diskursiva berättelser om skola och utbildningspolitik, oavsett hur intentionerna för detta sätt att bedriva skolutveckling formulerats inom forskningsprojektet.

Abstract in English

This thesis presents a study on different school actors narratives about how they have experienced a participation in a school development collaboration called PBS, problem based school development. A school development and research project based at Karlstad University. The analysis is inspired by a narrative approach and a critical perspective on policy, were policy is understood as both text and discourse. The aim of the study is to show how the carrying through of this new policy (PBS) is received and reconstructed in three Swedish municipal settings. In the analysis the participants narratives are also related to the reconstructions of the field of education politics that has been carried out the last decades, here in Sweden as well as in other countries around the world.In this study 46 interviews were carried out. Official texts from each of the three school organizations have also been studied. As analytical tools parts of a model called the zoom-model and three different concepts, taken from the field of organization studies have been used.The overall result shows that those who work in schools today are engaged in a large amount of development works, claims and ways of working that they themselves choose to enact. The results also show how the interviewees receive and charge these ideas with their own previous experiences and how this is done in discursive contexts that shape what is considered normal and evident.One conclusion is that further attention ought to be made to the significance of the local context when it comes to carry through a new idea on development and change. A conclusion drawn from how interpretations and reconstructions of both development models prior to PBS and of the national steering model came to play important roles in how PBS was received and reconstructed in the studied municipalities. But different interpretations of the PBS model also led to tensions within and between the different areas of the organizations. Tensions that can be described as dilemmas, implicated by an ongoing cacophony of policy voices, whose prescriptions pull on different directions. When the PBS-policy arrives in this discursive room the results show how this policy can become a tool in line with new discursive narratives of education, regardless the intensions formulated in the context of policy text construction.