Motstånd och mening. Innebörd i blivande lärares seminariesamtal

Motstånd och mening. Innebörd i blivande lärares seminariesamtal

Lärarutbildningen är troligen den mest diskuterade, omskrivna och utvärderade utbildningen inom svensk högskola. Den möter kritik från studenter, lärare, politiker och akademi. Den är också en viktig utbildning genom förskolans och skolans roll som kunskaps- och demokratiprojekt för samhällets medborgare, förberedelse för yrkesliv och karriär samt som spjutspets för framtida utveckling. Den nutida läraren förväntas kunna studera, analysera och kritiskt värdera sin egen verksamhet med syftet att både förverkliga och förbättra. Frågan är då vilken utbildning som förbereder för detta uppdrag. Lärarutbildningen är en akademisk yrkesutbildning där vetenskaplig grund ska förenas med yrkesförankring. Verksamhetsförlagda studier och praktik i yrket varvas med högskoleförlagd utbildning. Relationen teori först och praktik sen har förskjutits mot ett synsätt där teori och praktik ska integreras. Lärarutbildningens inehåll ska ta sin utgångspunkt i erfarenhet och studier i yrket och teoretiska studier ska stödjas av yrkesanknuten erfarenhet.

Den fråga jag ställer mig i denna studie är vilka spänningsfält lärarstudenter initialt ger uttryck för inom en akademisk yrkesutbildning. Studien består av deltagande observation av studenters seminariesamtal i utbildningen samt stimulated recallinspirerade samtal med enskilda studenter som deltagit i dessa seminarier. Sammanlagt 44 studenter deltar i studien vavav 23 i enskilda samtal. Studiens analys grundas i kritisk hermeneutik vilket innebär att en mer förklarande tematisering av studenters kollektiva och enskilda uttryck är utgångapunkt för en fördjupad tolkning. Studiens är diskursiv genom att fokus ligger på hur studenter samtalar i sin utbildning.

Resultatet visar hur studenter talar om sig som deltagare och iakttagare. Studenten deltar som lärare eller blivande lärare i yrkets praktik och som student i högskoleförlagd utbildningspraktik. Studenten som deltagare i yrkets praktik prövar sig som lärare med stöd i tidigare föreställningar och ny erfarenhet men förefaller sakna lärares strategier och erfarenheter i yrket. De frågor och behov som studenten har kan skilja sig från utbildningens upplevda krav och styrning eller upplevelse av brist på styrning. Studenten som iakttagare visar en kritiserande attityd mot förskolans och skolans lärare. Här finns också nyfikenhet och undran, men även tvivel om utbildningens möjlighet att skapa förutsättningar för nödvändig kompetens. Tolkningen identifierar spänningsfält mellan det igenkännbara och talet om förändring; mellan ställningstagande och utforskande; mellan progression och process. De slutsatser som kan dras är att utbildningens innehåll och det tidiga mötet med yrket kan bidra till en stärkt yrkesförankring. Däremot förefaller studenterna vara osäkra över vad lärares kompetens består i och vilka förväntningar som kommer att ställas på dem. Talet om den nya läraren är diffust. De lärare de möter i yrkets praktik ses inte som exempel på goda förbilder, snarare kritiseras de för sin bristande kompetens. Studenten verkar också sakna en relevant kommunikation med lärare i förskola och skola. I det perspektivet kan vetenskapligt förhållningsätt möjligen bidra till en mer processgrundad utbildning. I studiens avslutande reflektioner knyter jag an till didaktiska resonemang om utbildningens innehåll och form. En fråga är då vilka verktyg en student behöver för att kunna förstå innehållet i verksamhetsförlagd utbildning och hur utbildningen kan stödja studentens bearbetning och förståelse av yrkeskunnande. Vidare ställs frågan om hur de lärare som studenten möter i förskola och skola ska kunna ge ett kraftfullare bidrag till lärarutbildningens innehåll, kanske genom en mer kommunikativ praktik och ett reellt möte mellan högskole- och verkamhetsförlagda utbildningspraktiker.

Resistance and meaning in student teachers seminar discussion

Both historically and in our own time the teacher education has been discussed and changed to match current traditions and intentions. There is an ongoing debate about the scientific basis of teacher education and the relation to professional basis. The aim with this study is to develop understanding for student teachers introduction to education and profession. The study is carriedout against the background of the provisions and assumptions that characterise an academic professional education, and in particular teacher education, such as the relationship between education and the profession, the scientific basis and professional basis, the field-based and college-based educational practice. The point of departure is that teacher education cannot be dissociated from thepractice and theory of the profession, and in addition that the expression of education must be understood through the student s experience and interpretation. The overall aim of the study, starting out from the nature and objectives of the academic professional education, is to understand the field of tension expressed in this experience.

During the study, dialogues with students were observed at an early stage in their education. These dialogues consisted of four authentic seminars and twentythree subsequent stimulated recall-inspired interviews with individual students. Content of the dialogues and seminars are student teachers experiences fromfield-based and college-based education. The method of the study is based on critical hermeneutics with reference to Paul Ricoeur.

The result shows the two roles of the student, as participant and as observer. The students also consider themselves as students and at the same time as future teachers. Fields of tension are identified between what is recognisable and a talk of changes; between position and investigation; and between progression andprocess. Professional teachers do not seem as masters, they are instead objects for criticism. The early experience of the profession does not harmonise with the content of the education. Furthermore, the student appears to lack the tools to examine critically and understand both the content offered in the education andthe theory and practice of the profession.