Mötesplats skolutveckling: Om hur samverkan med forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete
Yvonne Lindholm
Professor Tom Hagström, Stockholms universitet, Docent Jon Ohlsson, Stockholms universitet
Docent Eva Ellström, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, Sweden
SU – Stockholms universitet
2008-10-17
Mötesplats skolutveckling: Om hur samverkan med forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete
Meeting Place : School Development: How collaboration with researchers may contribute to developing educator’s compentence for developmental work
Pedagogiska institutionen
Mötesplats skolutveckling: Om hur samverkan med forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete
Utifrån fyra konkreta fall visas hur samverkan mellan pedagoger och forskare skapat nya arenor för reflektion och lärande och förutsättningar för ett mer systematiskt utvecklingsarbete. Forskarnas viktigaste bidrag till skolans utveckling tycks vara att genom dialog och reflektion hjälpa till att öka pedagogers uppmärksamhet och att lyfta tänkande och resonemang till högre abstraktionsnivåer, vilket i sin tur underlättar ifrågasättande och förändring av den befintliga verksamheten.
De fyra typerna av samverkan som ingår i studien är kurser i aktionsforskning/aktionslärande, en lärakademi, forskningscirklar och ett forskande partnerskap. Samverkan med såväl forskare som kollegor med likartat intresse för utveckling, tycks för många pedagoger ha inneburit både en personlig och yrkesmässig utvecklig. För pedagogernas del tycks samverkan kunna bidra både till ny energi och till ett ökat intresse för forskning och för fortsatt utvecklingsarbete.
I avhandlingen redovisas också en rad olika faktorer, som har betydelse för att samverkan mellan forskare och pedagoger faktiskt resulterar i en hållbar utveckling. Några av de faktorer som tas upp i avhandlingen är dels faktorer som tid, pengar, kontinuitet, långsiktighet liksom intresse och stöd från kollegor och ledning, dels faktorer som tillit, tålamod och respekt för varandras erfarenheter och kunskaper och inte minst viktigt det personliga intresset, engagemanget och viljan att utveckla och utvecklas.I avhandlingen lyfts också skvadern fram, en erfaren pedagog som både lätt kan lyfta och betrakta såväl sig själv, sitt eget agerande och verksamheten i ett uppifrånperspektiv och som samtidigt har fötterna på jorden i den dagliga skolverksamheten. Skvadern tycks bland annat fungera som en brobyggare mellan forskaren och kollegorna.
I avhandlingens avslutande kapitel diskuteras också maktfrågor, forskarnas roll som handledare och de etiska problem det kan medföra att bedriva forskning parallellt med handledning. Även riskerna med pedagogers nyttotänkande kring forskning diskuteras, liksom den trippelspiral av lärande, som kan uppstå när det vardagliga utvecklingsarbetet i skolan kombineras med ett mer planerat utvecklingsarbete i kombination med forskning.
Meeting Place : School Development: How collaboration with researchers may contribute to developing educator’s compentence for developmental work
The main aim of this thesis is to illuminate how researchers might provide support to the improvement of educators’ competence, in a school development context. The thesis also sheds light on conditions and obstacles for such development. The theoretical approach derives inspiration from several lines of thought but above all from action theory and theories on adult learning and development. The approach of the thesis can be characterized as contextual-constructivist or social constructivist . Four different forms of collaboration between researchers and educators are studied and compared. The methods used were interviews, questionnaires and document study.
The similarities between the different types of collaboration are striking. The educators competence for action and development seems to have increased in all types of collaboration, for example towards increased communicative and meta-cognitive competence. This, however, cannot be attributed solely to the researchers; rather it seems to be a result of the whole interplay with the environment that was initiated by the collaboration. One group of educators also turned out to act as bridge-builders between the researchers and their own colleagues. Further, the educators have had access to various tangible tools, which have appeared to be useful not only in developmental work but also in the everyday work. Finally, the utility aspect of school research is discussed, as well as the double, sometimes triple, helix of learning and developmental processes that educators may share as a result of the collaboration with researchers.