Metacognitive Aspects of Learning: What Influences Magnitude and Accuracy of Ease-of-Learning Judgments?

Abstrakt

För att kunna studera effektivt behöver människor kunna bedöma hur lätt eller svårt något kommer vara att lära sig, samt kunna bedöma hur väl de har lärt sig något. Om en student exempelvis missbedömer hur svåra olika kapitel i en kursbok kommer vara att lära sig kan det leda till att studenten planerar sin studietid på ett ineffektivt sätt. På samma sätt kan studenten studera olika kapitel av boken för länge eller för kort tid, om denne missbedömer hur väl denne lärt sig innehållet i de olika kapitlen. Inkorrekta bedömningar kan således sannolikt leda till att människor lär sig mindre, eller mindre effektivt. Bedömningar som dessa kallas metakognitiva bedömningar eftersom det är bedömningar
av den egna kognitionen, det vill säga bedömningar av egna mentala processer. I min forskning har jag fokuserat på så kallade ease-of-learning (EOL) bedömningar, vilka är bedömningar av just hur lätt eller svårt något kommer vara att lära sig. Inom den metakognitiva litteraturen har EOL-bedömningar fått förhållandevis lite uppmärksamhet. På grund av detta har jag även jämfört dem med de mer omskrivna judgments of learning (JOL), vilka är bedömningar av hur väl något är lagrat i minnet. Jag har haft två övergripande mål med min forskning med relaterade frågeställningar. Det första målet var att undersöka hur korrekta EOL-bedömningar är, det vill säga hur väl de kan predicera vad som kommer vara lätt eller svårt att lära sig, och vad som modererar hur korrekta dessa bedömningar är. Det andra övergripande målet har varit att undersöka vilken typ av information människor använder sig av när de gör EOL-bedömningar, samt hur de använder information för att göra bedömningar. I avhandlingens tre studier fick försöksdeltagare bedöma, studera, och sedan försöka minnas ordpar (t.ex. sol – varm) eller ord. Hur korrekta bedömningarna var mättes genom att korrelera bedömningarna med hur väl försöksdeltagarna kom ihåg dessa vid ett efterföljande minnestest. Resultaten från studierna visar att EOL-bedömningar kan vara korrekta, men endast när det bedömda materialet varierar i egenskaper som låter bedömaren särskilja mellan svåra och lätta ordpar (Studie I och II). I vissa fall var EOL-bedömningarna till och med lika korrekta som JOL-bedömningar (Studie II), trots att tidigare studier har antytt att JOL-bedömningar är mer korrekta. Studie II antyder även att människor ibland förlitar sig mindre på en typ av information om annan information finns tillgänglig. Vidare visade Studie III att människor bedömer ord presenterade i en betingelse förknippad med högre kognitiv ansträngning som svårare att lära sig, jämfört med när de presenterades i en betingelse förknippad med lägre kognitiv ansträngning. Hur stor skillnad det var mellan betingelserna modererades dock av hur deltagarna trodde att betingelserna skulle påverka deras förmåga att lära sig orden. Detta antyder alltså att den kognitiva ansträngningen tycks ha en direkt effekt på bedömningarna, eftersom deltagarnas EOL-bedömningar i många fall påverkades av ansträngningen i motsatt riktning mot vad de själva trodde. Sammanfattningsvis visar avhandlingens tre studier att människor korrekt
kan bedöma hur lätt eller svårt något kommer vara att lära sig. Bedömningarna kan dock vara inkorrekta om människor saknar information som de kan använda sig av, eller om informationen de använder sig av inte är prediktiv. Studierna belyser även hur människor använder sig av information för att göra metakognitiva bedömningar, genom att visa att människor ibland förlitar sig mindre på en informationskälla när en annan källa finns tillgänglig. En av studierna visar också att hur människor tror att en informationskälla påverkar deras inlärning, inte helt kan förklara hur källan påverkar deras bedömningar.
Resultaten från studierna kan även vara användbara för att förstå lärande utanför labbet, eftersom de antyder att människor i många fall inte borde förlita sig på sina egna bedömningar när de planerar sin studietid.