Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9

Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9

Denna avhandling handlar om skolämnet idrott och hälsa och har som fokus ämnets lärobjekt. Avhandlingens första syfte är att beskriva och analysera vad som är kunskap värd att förmedla i skolämnet idrott och hälsa, dvs. den kunskap som framträder i kursplanen, i lärarens tal om verksamheten och under lektioner i ämnet. Det andra syftet är att belysa och analysera likheter och skillnader, vad gäller kunskap värd att förmedla, mellan dessa tre nivåer. Den teoretiska ansatsen är läroplansteoretisk, framförallt inspirerad av Lindes och Bernsteins arbeten.
På formuleringsarenan utgörs analysmaterialet av den kursplan som var gällande för grundskolan då intervjuer och observationer genomfördes, dvs. Lpo 94. På transformeringsarenan består materialet av halvstrukturerade intervjuerna med sex lärare i idrott och hälsa som undervisar i år nio på grundskolan. På realiseringsarenan inbegriper materialet 20 videoinspelade lektioner inomhus i år 9 där de sex intervjuade lärare undervisar. Det empiriska materialet insamlades under perioden hösten 2003 till och med våren 2005.
Den analys som tillämpats är temacentrerad, såtillvida att en analysram har utvecklats för analysen av materialet, bestående av två analysscheman, varav det första, som benämnts dimensioner, omfattar fyra huvudkategorier. Den första huvudkategorin är rörelser och består av fyra underkategorier, vilka är den rekreativa, den funktionella, den formaliserade och den estetiska formen. Den andra huvudkategorin omfattar enkla och komplexa begrepp. De tredje och fjärde är inter- och intrapersonella kategorier inriktade mot socialisationsinnehållet. Det andra analysschemat har benämnts kvaliteter och innehåller huvudkategorierna förståelse och mångtydighet.
Studien visar att det går att urskilja två, till stora delar olika, lärobjekt i skolämnet idrott och hälsa. Ämnets lärobjekt skiljer sig mest markant åt mellan å ena sidan formuleringsarenan ( det formulerade lärobjektet ) och å andra sidan transformerings- och realiseringsarenan ( det realiserade lärobjektet ). Formuleringsarenans innehåll omformuleras till stor del på transformeringsarenan, men det sker inte någon större förändring från transformerings- till realiseringsarenan. Transformerings- och realiseringsarenan framstår således som i hög grad kongruenta.Det formulerade lärobjektet omfattas främst av såväl den funktionella formen som begreppslig utveckling och förståelse för hälsa och livsstil liksom av det inter- och intrapersonella. Det realiserade lärobjektet omfattas främst av formaliserade idrotter, men erbjuder även utveckling av olika fysiska kvaliteter, liksom en betoning av det inter- och intrapersonella. När begrepp används är det främst enkla begrepp och fokus är i första hand på en lägre grad av förståelse och mångtydighet.Resultatet tyder också på att ämnet idrott och hälsa har en svag klassifikation och är icke-paradigmatiskt utifrån ämnets lärobjekt. När det gäller vilken kunskap som anses vara värd att förmedla inom ämnet råder låg grad av konsensus.
Slutligen diskuteras begreppet fysisk bildning , vilket bör förstås i förhållande till de två analysscheman som utvecklats. Begreppet erbjuder möjlighet att på ett kvalificerat sätt diskuterar skolämnet Idrott och hälsa och pekar på en verksamhet som medverkar till elevernas kunnande och vetande inom den etablerade idrottskulturen såväl som skapande och konstruktion av ny idrottskultur.

Abstract in English

The purpose of this dissertation is to explore and shed light on the subject content within Physical Education and Health (PEH). The first aim of the study is to describe and analyse what knowledge is legitimate within the subject, in the syllabus, as viewed by teachers and during the realisation of lessons. The second aim is to clarify and analyse similarities and dissimilarities between these three levels studied. The theoretical framework used is curriculum theory, inspired by Linde s and Bernstein s theoretical work. In the field of formulation the material for analysis is the syllabus valid for the compulsory school, i.e. Lpo 94, and in the field of transformation it consists of semi-structured interviews with six PEH teachers who teach Year 9 in four different secondary schools. In the field of realisation the material involves 20 videotaped PEH lessons taught by the interviewed teachers. The empirical material was obtained during the 2003-2005 period. Issue-focused analysis is used, insofar as an analysis frame has been developed for the material, consisting of two analysis schemes, the first labelled Dimensions including four major categories. The first is movement with four subcategories: recreative, functional, formalised and aesthetic forms. The second major category comprises simple and complex concepts. The third and fourth are the inter- and intrapersonal categories focusing on the socialisation contents. The second analysis scheme has been labelled Qualities and contains the categories of understanding and ambiguity. The analysis shows that one can distinguish two largely dissimilar objects of learning in PEH, which differ most markedly between, on the one hand, the field of formulation (the formulated object of learning ) and, on the other, the field of transformation and realisation (the realised object of learning ). The contents of the field of formulation are largely reformulated in the field of transformation, but no major change takes place from the field of transformation to the field of realisation. The formulated object of learning primarily comprises functional physical exercise as well as conceptual development and the understanding of health and lifestyles. The realised object of learning consists of formalised sports but also of physical exercise elements, the concepts used being mainly simple concepts, and the focus lying primarily on a low degree of understanding and ambiguity. The results also indicate that PEH is weakly classified and non-paradigmatic from the point of view of its learning object. Consensus is low as regards what knowledge is considered legitimate within the subject. Finally, the study suggests a focus on the concept of fysisk bildning (e.g. physical education), which should be understood in relation to the two analysis schemes developed. This also entails the possibility of reproducing a previous culture of sport as well as producing and creating a new and more complex sports culture.