Med uppgift att lära – Om matematikuppgifter som en resurs för lärande
Elever inom gymnasieskolan erbjuds begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Det visar Jonas Jäder i sin avhandling.
Jonas Jäder
Professor Johan Lithner, Umeå universitet Mathias Norqvist, Umeå universitet Anna Teledahl, Högskolan Dalarna.
Professor Frode Rönning, Norwegian University of Science and Technology
Umeå universitet
2020-01-10
Med uppgift att lära – Om matematikuppgifter som en resurs för lärande
A task to teach : on mathematical tasks as a resource for learning
Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Med uppgift att lära – Om matematikuppgifter som en resurs för lärande
Elevers möjligheter att utveckla sin kunskap i matematik påverkas av de uppgifter de arbetar med. Det är möjligt att göra en distinktion mellan rutinuppgifter och matematiska problem. En rutinuppgift är en uppgift som en elev kan lösa genom att använda en välbekant metod, eller genom att imitera en förlaga. För att lösa ett matematiskt problem behöver däremot eleven konstruera en för henne ny lösningsmetod. För att utveckla sin matematiska kunskap behöver elever möta såväl rutinuppgifter som matematiska problem. Problemlösning kan skapa förutsättningar för en elev att utveckla såväl en kreativ problemlösningsförmåga, som en konceptuell, matematisk förståelse.
Avhandlingen består av fem studier med ett fokus på matematikuppgifter, där studie 1-3 syftade till att undersöka vilka möjligheter att arbeta med matematisk problemlösning som elever i gymnasieskolan erbjuds. Detta undersöktes genom läroboksanalyser, studier av elevers arbete med uppgifter och av elevers uppfattningar om matematik. Uppgifter i läroböcker från 12 länder analyserades (studie 1) och ungefär 10 procent av dessa var matematiska problem. Eleverna arbetade (studie 2) nästan uteslutande med de uppgifter som av läroboksförfattarna kategoriserats som enkla och utan att arbeta problemlösande. Bland dessa uppgifter var andelen matematiska problem 4 procent. Inte heller bland uppgifter som kategoriserats som till exempel ’problemlösning’ eller ’utforska’ var matematiska problem i övervikt. Resultaten var relativt lika för de tolv ländernas läroböcker. Elevers uppfattningar om att rutinarbete är säkrare och något som är rimligt att förvänta sig i matematik (studie 3) kan ha en ytterligare påverkan på deras möjligheter att arbeta problemlösande. Med tanke på de positiva effekter som påvisats för elever som arbetar med problemlösning verkar elevers möjligheter att arbeta med problemlösning begränsade. Det finns potential i att såväl utveckla innehållet i läroböckerna för att öka andelen matematiska problem, som i ett medvetet uppgiftsurval från dessa läroböcker.
Syftet med studie 4 och 5 var att fördjupa förståelsen för problemlösning. Ett analytiskt ramverk har utvecklats för att identifiera kreativa, konceptuella och andra utmaningar i elevers problemlösning. Respektive utmaning karaktäriserades för att ytterligare fördjupa förståelsen för dessa och för problemlösning. Elevers arbete med matematiska problem (studie 4) och lärares förväntningar på de utmaningar elever möter vid problemlösning (studie 5) studerades. Konceptuella och kreativa utmaningar visade sig vara de mest centrala vid elevers problemlösning. Genom den karaktäristik som knöts till respektive utmaning kan svårigheter med att identifiera, framför allt kreativa utmaningar, och relationen mellan uppgift och utmaning diskuteras.