Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet
Auli Arvola-Orlander
professor Per-Olof Wickman, professor Sharon Todd
professor Elisabet Öhrn
SU – Stockholms universitet
2011-05-20
Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet
Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet
Avhandlingen är baserad på händelser hämtade från biologiundervisning där elever i årskurs 9 ska lära sig om människokroppen. Under en termin följde jag större delen av tiden då eleverna hade biologi. Influerad av feministiska perspektiv belyser och analyserar jag situationer hämtade ur elevernas skolvardag. Genom att ställa olika didaktiska frågor undersöker jag vilka begränsningar och möjligheter det finns i naturvetenskapsundervisning.
Med stöd av olika metodologiska verktyg har jag gjort ett flertal läsningar av de transkriberade situationerna, analyser som presenteras i avhandlingens fyra fristående studier. Resultaten visar hur innehållet i biologiundervisning blir relevant för elevernas erfarenheter, men också hur elevernas unika röster kan skifta fokus från det förväntade innehållet. Sammantaget visar resultaten hur vissa diskursiva föreställningar, som ofta tas för givna i naturvetenskapsundervisning, är fyllda med explicita och implicita värderingar om hur saker ska vara, till exempel i förhållande till femininitet och maskulinitet. Dessa föreställningar kan påverka hur eleverna kommer att betrakta sig själva och världen runtomkring. Resultaten visar också på möjligheter att ändra dessa diskursiva föreställningar. Ett sätt är att skapa möjligheter för elever att inta likvärdiga subjektspositioner i olika situationer, samt att erbjuda undervisningssammanhang där olika typer av positioner är välkomna. Detta innebär att undervisningen involverar och transformerar elevernas livserfarenheter, där mötet med skillnader betraktas som en viktig del av meningsskapande. Därför föreslår jag att de pågående förhandlingarna i undervisningen bör uppmärksammas, ses som en viktig del av lärprocessen, för att därigenom öppna upp för nya möjligheter att utvidga vilken typ av meningsskapande som blir tillgänglig för eleverna. Genom att uppmärksamma skillnader skapar man utrymmen med oanade etiska möjligheter, genom att uppmärksamma andra som kan agera utifrån en annan logik än vad vi är vana vid. Med andra ord: en undervisning som välkomnar och involvera skillnader.
Abstract in English
This thesis takes its departure in 15-year-old students learning about the human body. During a semester I followed most of the sciences taught in one class of grade 9 students. I have chosen to illustrate lessons and analyse using the influence of feminists perspectives different situated actions in this science classroom practice, thereby raising a number of didactic questions focusing on the limits and possibilities of school science teaching. With the help of different analytic tools I have made close readings of transcribed situations presented in four studies.
The results show ways in which science content becomes relevant to students experiences, but also how students unique voices may shift focus from the expected science content. Overall, the results show how some discursive performances that are often taken for granted in science education are filled with explicit and implicit norms about how things should be for example in relation to femininity and masculinity. These performances may affect how students come to regard themselves and the world around them. However, the results also point out opportunities for changing these discursive performances. One way of doing this, which emerges from my results, is to create possibilities for acts in situations of equal subject positions, where different kinds of positions are welcomed. This is an approach where the content of science education involves and transforms the experiences of students social lives, where students actions in encounters with the differences are regarded as an important part of meaning making. Therefore, I suggest that ongoing negotiations in teaching should be taken into account, be regarded as a significant part of the learning processes and, through this, open up new possibilities of widening what kind of meaning making becomes available for the students. This, in turn, may create a space with unimagined ethical opportunities by paying attention to disparities, i.e. to others who may act from a different logic than we are used to, in other words: welcoming and involving differences.
Relaterade länkar
Fritidshem
Åk F–6 Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Nyhetsbrev
