Mångvetenskaplig undervisning i klassläraruppdraget. Mellan autonomi och normativitet

Abstrakt

I denna avhandling undersöks mångvetenskaplig undervisning som en del av det finländska klassläraruppdraget. Mångvetenskaplig undervisning är en ansats som vunnit insteg i många länders utbildningsreformer under de senaste åren. I den nuvarande finländska läroplanen från 2014 ingår mångvetenskapliga lärområden, dvs. arbetsperioder där flera skolämnen kombineras för att främja elevernas helhetsförståelse av fenomen, som obligatoriska element i alla grundskolor. Avhandlingens ansats är hermeneutisk. Syftet är att bidra med en förståelse av hur didaktiska perspektiv kommer till uttryck i klasslärares mångvetenskapliga undervisning. Den didaktiska teoribildning som avhandlingen stöder sig på medför en förståelse av läraruppdraget som autonomt och reflektivt. Läraren tolkar och omformar läroplanens riktlinjer till ett meningsfullt undervisningsinnehåll. Utifrån denna förståelse tilldelas den mångvetenskapliga undervisningen innebörd genom lärarens didaktiska agerande. Den mångvetenskapliga undervisning som undersöks i avhandlingen är inte självvald av lärarna men planeras och genomförs utifrån deras egna val av mål, innehåll och metoder. Undervisningen förverkligas därmed i ett spänningsförhållande mellan normativitet och autonomi.

Datamaterialet består av lärarintervjuer och observationer av två mångvetenskapliga lärområden, Företagsamhetsprojektet och Renässansprojektet, i årskurs 6. Två övergripande forskningsfrågor formuleras som 1) Vad karaktäriserar de mångvetenskapliga lärområdena ur ett allmändidaktiskt perspektiv, med fokus på undervisningen och dess kontext? och 2) Vad karaktäriserar de mångvetenskapliga lärområdena ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv, med fokus på ämnens betydelse och undervisningen i samhällslära och historia? Forskningsarbetet förverkligas metodiskt med hjälp av fallstudiedesign. I tre artiklar undersöks de två lärområdena ur olika didaktiska perspektiv. Artiklarna 1 och 2 har ett ämnesdidaktiskt fokus på ämnesundervisningen inom lärområdena. I separata analyser (artikel 1: Företagsamhetsprojektet, artikel 2: Renässansprojektet) undersöks hur lärarna förhåller sig till ämnen i relation till mångvetenskaplighet samt hur ämnesundervisning i samhällslära och historia gestaltas inom lärområdena. Artikel 3 har ett allmändidaktiskt fokus på undervisningsprocessen och dess kontext. I en komparativ analys jämförs de två lärområdena utifrån lärarnas didaktiska agerande i planering och genomförande av lärområdena. Därtill undersöks hur lärarna förhåller sig till den normerande läroplanskontexten samt vilka andra kontextuella faktorer som påverkar undervisningen.

Genom en dialog mellan empiri och teori utvecklas i avhandlingen en didaktisk modell för mångvetenskaplig undervisning. I modellen synliggörs för det första beslutandefaktorer som bygger upp mångvetenskaplig undervisning, och dessa är skolämnen, kompetenser, undervisningens värden och mål, elevens förutsättningar och intressen, aktuella fenomen och undervisningsmetoder. För det andra visualiseras i modellen kontextuella faktorer som har en inverkan på undervisningens förverkligande. Till de kontextuella faktorerna hör läroplanen men även skolkulturen och samverkan. I kappan diskuteras modellen, som utvecklas och presenteras i artikel 3, utifrån fyra teman som identifierats genom en meta-analys av artikelresultaten: mångdimensionella och reflektiva praktiker; lärar- och elevcentrerade praktiker; kontextens betydelse genom läroplan, skolkultur och samverkan; och skillnader i hur ämnen uppfattades och undervisades. På basen av diskussionen presenteras i kappan en reviderad didaktisk modell för mångvetenskaplig undervisning. Modellen erbjuder ett underlag för reflektion och planering av mångvetenskapliga undervisningspraktiker. I resultaten framträder den autonoma aspekten som betydande i klassläraruppdraget. Alla lärare som deltog i undersökningen förhöll sig positivt till läroplanens riktlinjer och såg en stor potential med mångvetenskaplig undervisning.