Likvärdighet i idrott och hälsa?

Abstrakt

Den här avhandlingen handlar om likvärdighet i skolämnet idrott och hälsa. Mer precist är syftet med denna avhandling att bidra med ny kunskap om hur likvärdighet i idrott och hälsa kan förstås, mätas och har förändrats under åren 2000–2017. I välfärdsstater runt om i världen, såväl som i Sverige, är likvärdighet ett centralt mål – men vad betyder och innebär egentligen likvärdighet? Vad är det som ska vara likvärdigt och när är skolan (tillräckligt) likvärdig? Hur kan man mäta likvärdighet och hur har likvärdigheten förändrats över tid – har den försämrats, förbättrats eller bestått oförändrad? Med ett specifikt fokus på skolämnet idrott och hälsa, handlar föreliggande avhandling om just dessa frågor. För att besvara några av frågorna presenteras olika perspektiv på likvärdighet och olika metoder för att undersöka indikatorer på likvärdighet, liksom relationen mellan likvärdighetsrelevanta grupper och utfallsmått undersöks över tid. De likvärdighetsrelevanta grupperna är baserade på elevers kön, migrationsbakgrund och familjebakgrund, samt deras föräldrars utbildningsbakgrund. De två utfallsmåtten är elevers betyg i idrott och hälsa och elevers uppfattningar om idrott och hälsa. Det empiriska materialet i studien bygger dels på registerdata, i form av ett totalurval av betygsstatistik för 2000–2017, dels på retrospektivt datamaterial från stora forskningsprojekt, i sin tur innehållande empiriskt material om elevers uppfattningar om idrott och hälsa (N = 39,980). Resultatet visar att det finns skillnader i betyg, som dessutom har ökat över tid, mellan elever med olika migrationsbakgrund och utbildningsbakgrund. Det finns därutöver än större och ökande könsskillnader i grupperna för elever med lågutbildade föräldrar och för elever med utländsk bakgrund. Resultatet visar också att effekten av familjebakgrund på betyg i årskurs 9 verkar ha ökat åren 2000–2017. Tydligt är även att betydelsen av familjebakgrund har ökat mest för utrikesfödda elever. I termer av elevers uppfattningar om idrott och hälsa visar resultatet delvis något annat, jämfört med betyg. Visserligen finns skillnader mellan olika likvärdighetsrelevanta grupper, men generellt sett är dessa skillnader små.

Skillnaderna i fråga är alltjämt små efter att ålder, idrottsdeltagande på fritiden och föräldrars utbildningsbakgrund tagits med i beräkningarna. Det finns generellt sett heller inga tydliga skillnader i elevernas sätt att beskriva vad, och hur mycket, de lärde sig av undervisningen. En grupp som emellertid utmärkte sig lite grann var flickor med utländsk bakgrund, som i lite högre gradrapporterade att det inte fanns något att lära sig i idrott och hälsa. Sammanfattningsvis belyser avhandlingen svårigheten i – men också betydelsen av – att tydligare definiera innebörden av likvärdighet i skolan, liksom i idrott och hälsa. Till detta visar denna avhandling också på kunskapsbrister om likvärdighet i idrott och hälsa som delvis beror på en avsaknad av studier, men också kan härledas till metodologiska brister i tidigare idrottspedagogiska studier. Slutligen indikerar avhandlingen likvärdighetsproblem, framför allt kopplade till de ökande skillnader som finns mellan elever med olika migrationsbakgrund och familjebakgrund, samt de skillnader som generellt finns mellan olika elevgrupper och flickor med utländsk bakgrund.