Lekplatsers tillgänglighet och användbarhet för barn med funktionsnedsättningar

Lekplatsers tillgänglighet och användbarhet för barn med funktionsnedsättningar

Det övergripande syftet med denna avhandling var att identifiera och undersöka olika aspekter kring lekplatsers tillgänglighet och användbarhet för barn med funktionsnedsättningar.

Avhandlingen består av fyra delstudier där de två första (I, II) primärt svarar på det övergripande syftet att identifiera lekplatsers tillgänglighet. De två andra studierna (III, IV) svarar främst mot syftet om att undersöka olika aspekter kring lekplatsers tillgänglighet och användbarhet för barn med funktionsnedsättningar. Syftet med studie I var att belysa vad två grupper av nyckelpersoner skapare av lekplatser och nyttjare av lekplatser – anser om tillgänglighet på lekplatser. En semistrukturerad intervju användes för att samla in nyckelpersonernas erfarenheter och uppfattningar av att skapa respektive nyttja lekplatser. Denna explorativa intervju användes för att belysa ett relativt outforskat område och finna intressanta frågor som kunde studeras vidare. Exempel på frågor till dem som skapar lekplatser var: Har tillgänglighetsaspekten diskuterats vid nybyggnad eller renovering av kommunens lekplatser? Har handikapporganisationerna varit delaktiga vid planeringen av nybyggnad eller renovering av kommunens lekplatser? Exempel på de frågor som ställdes till dem som nyttjar lekplatser var: Hur har du upplevt tillgängligheten till lekplatser? Hur önskar du att lekplatser skulle vara utformade? Intervjuerna med de nyckelpersoner som skapar lekplatser genomfördes på respektive persons arbetsplats. Intervjuerna med de nyckelpersoner som nyttjar lekplatser, genomfördes för barnens och förälderns del i deras hem, assistenterna intervjuades i skolorna.

Studiens resultat visade att handikappanpassade lekplatser var något som man inte hade tänkt på från kommunens sida. Bristande kunskap och bristande ekonomi ansågs som bidragande orsaker till varför tillgängligheten till lekplatserna var så begränsad. Vidare visade resultatet att den bristande tillgängligheten verkade ha varit en överraskning för dem som skapar dessa miljöer, eftersom de inte hade tänkt på saken innan frågan ställdes. De barn medrörelsehinder och de vuxna i deras sällskap som nyttjade lekplatserna upplevde att dessa inte var tillgängliga miljöer för dem. Barnen beskrev att deras kompisar ofta var på lekplatsen men att de själva inte kunde delta i deras lekar. För att kunna vara på lekplatsen behövdes assistans från någon vuxen. Detta beskrevsav assistenterna som fysiskt tungt att behöva bära barnet till olika lekredskap men även psykologiskt jobbigt att behöva neka barnen att vara på lekplatsen när de inte orkade bära barnet till de olika lekredskapen längre.

Syftet med studie II var att beskriva hur tillgängliga Norrlands lekplatser är för barn med rörelsehinder. Undersökningen utfördes som en deskriptiv enkätstudie, som valdes för att kunna göra en totalundersökning, det vill säga, undersöka hur det totalt förhöll sig med lekplatserna i Norrland. Enkäten konstruerades utifrån resultaten i studie I och kom att bestå av 8 slutna och 5 öppna frågor. Frågorna i enkäten var adresserade till den i kommunen som ansvarade för kommunens lekplatser. Exempel på frågor i enkäten var: Hur många lekplatser finns i er kommun? Hur många är handikappanpassade? På vilket sätt är de anpassade? Kan ett barn i rullstol själv; -komma in på lekplatsen, – fram till lekredskapen, – använda lekredskapen. Vilka yrkesgrupper deltar vid planeringen av nya lekplatser? Har frågan om anpassade lekplatser varit aktuell hos er? Frågorna i enkäten var retrospektiva, dvs. vad som hade gjorts eller inte gjorts för att anpassa lekplatser i de olika kommunerna. Den deskriptiva enkätstudien utfördes för att få en bild av lekplatsernas anpassning vid en viss tidpunkt och i ett visst geografiskt område. Resultaten visade att endast två lekplatser av sammanlagt 2266 lekplatser, i de 41 kommuner som besvarade enkäten, var helt anpassade för barn med rörelsehinder. Av dessa 2266 lekplatser uppgav respondenterna att 46 lekplatser var delvis anpassade, medan de återstående 2218 inte var anpassade alls. Vidare framkom i resultaten att den huvudsakliga orsaken till varför så få lekplatser var anpassade var att ingen hade tänkt på saken.

Syftet med studie III var att beskriva hur barn med olika förmågor upplevde lekplatsers användbarhet. I studien deltog sammanlagt 20 barn i åldrarna 7 till 12 år, fem barn med rörelsehinder, fem barn med grav synskada, fem barn med måttlig utvecklingsstörning och fem barn utan diagnos. En semistrukturerad intervju användes för att samla in barnens erfarenheter av lekplatsers användbarhet. Intervjufrågorna syftade till att fånga barnens tankar om och erfarenheter av lekplatser. Barnen blev ombedda att berätta utifrån den övergripande frågan ”vad kommer du att tänka på när du hör ordet lekplats” samt följdfrågor utifrån barnens berättelse samt frågor om utformning ocherfarenheter av att använda lekplatser. En kvalitativ innehållsanalys användes för analys av data. Resultaten av analysen visade att oberoende av förmåga så upplevde barnen många liknande aktiviteter på lekplatsen, i varierande form och omfattning. Alla barn beskrev att de önskade lekstugor, bilar, båtar eller andra lekredskap med en enkel utformning som inspirerar till låtsas- eller rollek. För barnen med funktionsnedsättningar utgjorde däremot lekplatsens design ett storthinder för deras möjlighet att leka med andra barn. De var ofta beroende av någon vuxen vilket begränsade deras kontakt med andra barn. De upplevde även att det var svårt att leka på lekplatsen främst på grund av den fysiska miljöns utformning. Resultaten diskuteras utifrån hur detta påverkar delaktigheten för barn med funktionsnedsättningar. Vidare diskuteras att detta problem är påsamhällsnivå där arbetsterapeuten med sin kunskap har mycket att tillföra vid planering av denna miljö.

Syftet med studie IV var att beskriva hur föräldrar till barn med funktionsnedsättningar uppfattar att deras barn påverkas av lekplatsers utformning. I studien intervjuades 18 föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar, sex var föräldrar till barn med rörelsehinder, sex föräldrar till barn med grava synskador samt sex föräldrar till barn med måttlig utvecklingsstörning. De erhållna data analyserades utifrån fenomenografisk metod. Resultaten visade att föräldrarna uppfattade lekplatsens utformning som ett hinder för att deras barn skulle kunna leka självständigt där. Föräldrarna uppfattade även att lekplatsens utformning hindrade deras barn att umgås med andra barn. Lekplatser var även en miljö som fick barnen att känna sigannorlunda. Föräldrarna uttryckte även en ilska mot att samhället inte gjorde något åt problemet. Resultaten diskuteras utifrån hur bristande delaktighet kan påverka barn med funktionsnedsättning samt utifrån aktuell svensk lagstiftning om allmänna platsers tillgänglighet, och hur konceptet Universal Design är ett sätt att tänka kring lekplatsers utformning.

Sammanfattningsvis visar resultaten i denna avhandling att lekplatser brister i både tillgänglighet och användbarhet, vilket i sin tur resulterar i att begränsa barn med funktionsnedsättningars aktivitietsutförande i denna miljö. Lekplatsernas bristande tillgänglighet kan orsaka stigmatisering och bristandesjälvständighet för barn med funktionsnedsättningar. Vidare framkom att det finns en bristande förståelse för detta problem trots att det finns lagstiftat att även lekplatser skall vara tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättningar. Lekplatser är en social plats för barn, det är på lekplatser barn leker med sina kamrater, väntar på kamrater eller hittar nya kamrater. Denbristande tillgängligheten till och på lekplatser orsakar att barn medfunktionsnedsättningar inte är delaktiga i denna sociala miljö. För att kunna förändra denna miljö kan arbetsterapeuter med sin kunskap om hur miljön och olika funktionsnedsättningar påverkar aktivitetsförmågan bidra till att skapa lekplatser tillgängliga och användbara för barn med olika funktionsnedsättningar.

Playgrounds accessibility and usability for children with disabilities

Studies have identified barriers in the physical environment causing restricted participation in play activities for children with disabilities. Therefore, was the overall aim of this thesis to identify and explore aspects of playground accessibility and usability for children with disabilities based on the experiences of children, parents and professionals. The design of the thesis includes four studies examining different aspects of playground accessibility and usability.Data were collected in Study I through interviews with creators of playgrounds (i.e., persons in a municipality responsible for playgrounds), and with users of playgrounds (i.e., children with restricted mobility, and adults that accompany the children to playgrounds). Data in Study II were collected using a questionnaire completed by persons responsible for playgrounds in 41municipalities of northern Sweden. In Study III, data were collected through interviews of children with different abilities and in Study IV parents of children with disabilities were interviewed regarding playground design. Data from the interviews were analysed qualitatively while data from the questionnaire were analysed using descriptive statistics. Results of the studies showed that personsresponsible for playgrounds have not always considered ccessibility for children with disabilities. In fact, many of them had never thought about the issue and also expressed a lack of knowledge needed for building accessible playgrounds (I, II). Further, based on children s experience, playgrounds areimportant environments for all children, but these are not accessible and usable for all (III). According to the parents, playgrounds do not support play or social interaction for children with disabilities and the design of most playgroundsmade their children dependent on adult support. This in turn limited contact with peers and causing the children a sense of being different (IV). To conclude, the results showed that playgrounds are not an accessible or usable environment for many children with disabilities in Sweden. This has affected children withdisabilities in negative ways that in turn can cause play deprivation, dependency and stigmatization. The results also indicated that there seems to be lack of awareness regarding children s rights in society and legislation that governs playgrounds.