Learning history in an enquiry and source-based practice: What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?

Abstrakt

I avhandlingen kombineras resultat från tre artiklar med en reanalys för att bidra med kunskap om vad elever behöver lära i relation till tolkningsbegreppen historiska belägg, historisk empati samt orsaksresonemang, för att de ska kunna hantera historiska källor och konstruera redogörelser.

Avhandlingens data har samlats in i två interventionsstudier vilka genomförts i samverkan med en grupp av gymnasielärare. I interventionerna användes Learning Study (Marton & Pang, 2003) som ansats för att utforska två lärandeobjekt inramade av källhantering och orsaksresonemang i en historisk kontext knuten till imperialism och avkolonisering i Afrika. Data inkluderar dokumentation från forskargruppens möten, elevintervjuer, en förstudie, för- och efterbedömningar, lektionsmaterial samt videoinspelningar (totalt 15 lektioner). Artiklarnas forskningsfrågor har besvarats genom en sammansatt analys som utgår från teoretiska antaganden hämtade från variationsteori (Marton, 2015) och historiskt tänkandetraditionen. Vid analyserna användes variationsteori för att identifiera och kategorisera kvalitativt olika uppfattningar för lärandeobjekten i termer av urskiljning. Vad ett kvalificerat kunnande kan innebära i relation till dessa lärandeobjekt utgick från antaganden hämtade från historiskt tänkandetraditionens ramverk. Sammantaget har det gjort det möjligt att identifiera ett antal aspekter som har bedömts som kritiska för att elever ska kunna föra kvalitativa orsaksresonemang och hantera historiska källor i relation till det historiska innehållet.

I reanalysen jämfördes dessa aspekter med olika konceptualiseringar och forskningsrön gällande elevers förståelse av historiska belägg, historisk empati och orsaksresonemang i syfte att analysera vilka dimensioner elever behöver urskilja för att kunna hantera källor och konstruera redogörelser med kvalitet. I relation till historiska källor visar resultaten att det elever behöver lära i hög utsträckning, men inte till fullo, kan likställas med att de omfattar en förståelse för, och har förmågan att utföra handlingar associerade med historiska belägg och historisk empati. Sammanfattningsvis kan denna förmåga sägas omfatta fem inbördes relaterade dimensioner: 1. Epistemologisk förståelse. 2. Beredskap att skifta perspektiv. 3. Kontextuella kunskaper. 4. Relationellt förhållningssätt till källkritiska metoder. 5. Kombinera kontextuella kunskaper med källor för att skapa historiska belägg. I relation till historiska redogörelser fokuserade på orsaksresonemang visar resultaten återigen att denna förmåga omfattar fem delvis sammanlänkade dimensioner: 1. Epistemologisk förståelse. 2. Kontextuella kunskaper. 3. Temporalt ramverk. 4. Orsakers inbördes samband och relativa betydelse. 5. Interaktionen mellan aktörer och samhällsstrukturer.

Learning history in an enquiry and source-based practice: What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?

In this thesis, results from three studies and a reanalysis have been combined to provide knowledge of what students need to learn in relation to the second-order concepts of evidence, historical empathy and causation, for them to be able to handle historical sources and construct accounts. Data has been collected in two intervention studies conducted in collaboration with a group of upper secondary teachers. In these interventions, the research group used Learning Study (Marton & Pang, 2003) as the approach to explore two objects of learning framed around causal reasoning and historical sources in the context of Imperialism and Decolonization in Africa. Data include documentation from the research group’s meetings, interviews, a pre-survey, assignments, lesson material and video recordings (15 lessons in total).

To answer the research questions in the individual articles, a composed analysis has been undertaken in different stages, and this was built on theoretical assumptions from variation theory (Marton, 2015) and the historical thinking tradition. Variation theory was used to identify and categorize qualitatively different conceptions for the objects of learning in terms of discernment. What developed knowledge may entail in relation to the objects of learning was informed by the theoretical framework of the historical thinking tradition. Combined, this made it possible to identify specific aspects assessed as critical for students to be able to undertake qualitative causal reasoning and handle historical sources with quality. In the reanalysis, these aspects were compared with different conceptualizations and research findings regarding students’ understanding of evidence, historical empathy, and causation to analyze what dimensions students need to discern to be able to pursue source-based enquiry and construct accounts.

In relation to historical sources, the results show that this ability to a large extent but not completely equates that students have an understanding and the capacity to undertake actions associated with evidence and historical empathy. It is suggested that this ability encompasses five interrelated dimensions: Epistemological understanding, Alteration of perspective, Contextual knowledge, Relational approach to source criticism and finally Combining contextual knowledge and sources to construct evidence.

In relation to historical accounts focused on causation, the results again suggest that this ability holds five partly interrelated dimensions that students need to encompass: Epistemological understanding, Contextual knowledge, Temporal frameworks, Interrelationships and relative significance and lastly Actors and societal structures.