Learning difficulties, academic well-being and educational pathways among adolescent students

Abstrakt

Syftet med denna avhandling var att undersöka sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och läsning, akademiskt välbefinnande och utbildningsvägar. Inlärningssvårigheter i matematik var i fokus i alla fyra delstudier. I studie I undersöktes samband mellan matematikprestationer och olika färdigheter inom läsning (ord-, läsförståelse och stavning) i ett sampel av elever i årskurs nio (N = 810). Studie II fokuserade på den relativa betydelsen av matematik- och läsfärdigheter för studerandes (N = 1152)) utbildningsmålsättningar tillsammans med mått på deras intresse och välbefinnande. I studie III undersöktes förändring och stabilitet av inlärningssvårigheter i matematik och akademiskt välbefinnande hos studerande (N = 980) under övergången till andra stadiets utbildning. Slutligen predicerades skolavbrott i andra stadiet med hjälp av inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande i studie IV.
Strukturekvationsmodeller användes i alla delstudier och resulterade i följande fynd. Studerandes läsfärdigheter hade ett starkt samband med deras matematikfärdigheter medan deras stavningsfärdigheter inte var relaterade till deras matematikfärdigheter (Studie I). Latenta profilanalyser identifierade en grupp studerande med svårigheter i både läsning och matematik medan ”en-svårighetsgrupper” inte identifierades (Studie IV). Matematikfärdigheter var viktigare för pojkarnas utbildningsmålsättningar medan läsfärdigheter var viktigare för flickornas utbildningsmålsättningar (Studie II). Skoltrötthet hade en negativ indirekt effekt på studerandes utbildningsmålsättningar via intresse medan akademisk självuppfattning hade en positiv direkt effekt (Studie II). Studerande med inlärningssvårigheter i matematik och studerande med svaga prestationer i matematik skiljde sig inte från sina klasskamrater med avseende på utvecklingen av deras akademisk självuppfattning från årskurs nio till andra stadiet även om de uppvisade lägre akademisk självuppfattning i årskurs nio (Studie III). Däremot uppvisade studerande med inlärningssvårigheter i matematik i gymnasiet ett motsatt mönster beträffande utvecklingen av skoltrötthet jämfört med normalpresterande studerande. Både inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande predicerade skolavbrott (Studie IV). Överlag fanns det ett negativt samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande (Studie II, III, & IV), men också en grupp studerande med medelprestationer och negativt akademiskt välbefinnande kunde identifieras (Studie IV). Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar. Vidare kan man konstatera att inlärningssvårigheter i matematik sammanfaller ofta med inlärningssvårigheter i läsning i denna åldersgrupp. Dessa fynd understryker vikten av att inte endast identifiera individuella skillnader i skolskolprestationer utan också i akademiskt välbefinnande och stöda båda områden i skolan.

Learning difficulties, academic well-being and educational pathways among adolescent students