Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet
Tomas Widholm har i sin avhandling undersökt gymnasielärares användning av läromedel i ämnet religion.
Tomas Widholm
Professor Hans Nilsson, Linköpings universitet Anna Johnsson Harrie, Linköpings universitet Professor Kjell O. Lejon, Linköpings universitet
Professor Geir Skeie, Universitetet i Stavanger
Linköpings universitet
2020-10-23
Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet
Teaching Materials in Practice : The Use of Teaching Materials in Religious Education at Swedish Upper Secondary Schools
Institutionen för kultur och samhälle
Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet
Syftet med avhandlingen är att undersöka läromedelsbruk i religionskunskap på den svenska gymnasieskolan. Studien argumenterar för en vid förståelse av vad som kan betraktas vara läromedel.
Resultaten visar att lärare använder en mångfald av läromedel. Förutom läroboken används olika typer av texter. Som en konsekvens av att både lärare och elever har egna datorer anslutna till internet används webbresurser i undervisningen. Dokumentärfilmer är den typ av film som används mest. Representanter från religiösa organisationer deltar vid vissa tillfällen i undervisningen. Den typ av läromedel som används mest är dock sådana som lärare producerar själva, exempelvis PowerPointpresentationer.
I studien undersöks olika lektionsaktiviteter och resultaten visar en variation i läromedelsbruket beroende av ämnesinnehåll. Användning av representanter som fysiska personer eller personer som uppträder i läromedel är exempelvis utmärkande för undervisning om världsreligioner.
Betydelsen av olika ramfaktorer har studerats. Tidsbrist innebär att lärare avstår från att visa spelfilm i sin helhet eller tidskrävande aktiviteter. Många av de läromedel som används medför inga direkta kostnader, vilket indikerar att betydelsen av begränsade ekonomiska resurser inte ska underskattas. Av allra störst betydelse är tillgången till digital utrustning, som möjliggör användning av stor mångfald av läromedel.
Läromedel kan väljas för att möta negativa attityder bland elever till religionskunskap och för några lärare är det av stor betydelse. Hänsyn tas även till elevers problem med läsning och båda dessa faktorer styr bort från användning av läroboken.
Resultaten visar även att lärares läromedelspreferenser har stor betydelse för läromedelsbruket. Även när lärare påverkas av liknande ramfaktorer och möter samma utmaningar, finns ett friutrymme att välja olika läromedel.