Lärares transformering av teknikämnet. Om lärares attityder till ämnet och syn på teknisk kunskap i teknikundervisningen
Charlotta Nordlöf har undersökt hur lärare i grundskolan tolkar teknikämnet och formar teknikundervisningen. Två perspektiv ligger till grund för studierna: lärares attityder till teknikundervisning samt lärares syn på kunskap i teknikämnet.
Charlotta Nordlöf
Professor Jonas Hallström, Linköpings universitet. Senior Lecturer Gunnar Höst, Linköpings universitet
Professor Arnold Pears, KTH
Linköpings universitet
2022-12-09
Lärares transformering av teknikämnet. Om lärares attityder till ämnet och syn på teknisk kunskap i teknikundervisningen
Teachers’ Transformation of the Technology Subject : On teachers’ attitudes to the school subject and views of technological knowledge in technology education
Lärares transformering av teknikämnet. Om lärares attityder till ämnet och syn på teknisk kunskap i teknikundervisningen
En lärare behöver i sitt arbete göra val och fatta beslut som påverkar vilken undervisning eleverna får möta. Skolämnet teknik, som är ett av grundskolans obligatoriska ämnen redan från lågstadiet, har sina specifika förutsättningar och traditioner. I avhandlingen undersöks hur lärare i grundskolan tolkar teknikämnet och formar teknikundervisningen – hur lärare transformerar teknikämnet. Två perspektiv på lärares transformering ligger till grund de ingående studierna: lärares attityder till teknik-undervisning samt lärares syn på kunskap i teknikämnet.
I de fyra ingående artiklarna har olika forskningsansatser och metoder använts. En studie är kvantitativ och utgår från en enkätstudie som analyserats med olika statistiska metoder. Två studier är kvalitativa där intervjuer är metoden för den ena och fokusgrupper är metoden för den andra. I både den kvantitativa och de kvalitativa studierna är det lärare som undervisar i teknik i grundskolan i Sverige som är informanter. I avhandlingen finns också en teoretisk artikel som genom argumentation och resonemang utvecklar ett ramverk för kunskap i teknikundervisning.
Resultaten bidrar till en ökad förståelse av lärares attityder till teknik-ämnet – attityder kan se olika ut och påverkas av olika variabler. Ett av delresultaten är ett ramverk för kunskap i teknikundervisning som beskriver tre kunskapskategorier i teknikämnet, vilket kan användas som teoretiskt ramverk i forskning eller i planering och utvärdering av undervisning i teknik. Ett annat delresultat handlar om ny förståelse av hur lärare talar om kunskap i teknikundervisning och innebär att lärares syn på kunskap är bred och inkluderar mer än vad ett ramverk för kunskap gör. Det övergripande resultatet visar på aspekter som har betydelse för lärares transformering av teknikämnet. Det är både aspekter hos läraren själv såsom kunskap och attityder liksom aspekter utanför läraren som tid och kultur och traditioner på skolan. Lärarens val, mål och syften är betydelsefulla för transformeringen. För att omsätta resultaten till implikationer diskuteras begreppet medvetenhet i relation till transformering. Genom att vara medveten om att transformering sker och att ha medvetenhet om att transformering påverkas av olika aspekter så kan olika aktörer bidra till en utveckling av teknikundervisningen i grundskolan. Medvetenheten av transformering kan underlätta för läraren att hålla fokus på målen och ämnesinnehållet i teknikämnet.