Lärares lärande om elever – en sociologisk studie om yrkespraktik

Lärares lärande om elever – en sociologisk studie om yrkespraktik

Detta är en studie om hur yrkesverksamma lärares lärande om elever sker i förhållande till förändrade krav och nya organisatoriska förutsättningar Utifrån ett professionsteoretiskt grepp med inspiration från Lipskys gräsrotsbyråkratibegrepp studeras vilka strategier eller metoder lärare utvecklar för att möta förändringarna. Viktiga utgångspunkter för studien är teorier om organisation, profession och kunskap. De tre faser som anses utmärka professionellt arbete diagnosis, inference, treatment organiserar dispositionen av arbetet. Studiens empiri baseras på intervjuer med grundskollärare, inspelade utvecklingssamtal och lärares skriftliga dokumentation inför utvecklingssamtalen. Lärarnas egna utsagor om vad man lär, när, hur och varför samt hur man tolkar det man lär, bildar tolknings- och analysunderlag tillsammans med analys av utvecklingssamtalen.Lärares möten med elever sker vanligen med hela klassen som ett kollektiv vilket gör läraryrket speciellt. Andra professionella möter vanligen sina klienter enskilt. Samtidigt förväntas lärare individualisera undervisningen. Studien visar hur organsationen sätter hinder genom att intensifiera lärares arbete. Detta minskar utrymmet för lärare att arbeta professionellt. Ett återkommande problem för lärares lärande är därför bristen på tid. De hänvisas till att hitta standardiserade former som till exempel kategorisering av elever. Analyserna visar att det finns en stor osäkerhet om åtgärdernas verkan och lärare saknar tillräckligt med kunskap. Man utvecklar ny kunskap genom att pröva sig fram och studien pekar på behovet av att lärares lärande i och av sin praktik ges utrymme att utvecklasI detta sammanhnag diskuterar studien lärares yrkesspråk som ett hinder för en professionell utveckling. Studien visar att utrymme för samtal är en förutsättning för lärande om elever. Detta påverkar i sin tur möjligheterna att skapa goda relationer. Studien diskuterar lärares intresse av relationsbyggande ur ett maktperspektiv och som ett viktigt redskap för lyckad undervisning. Men lärare saknar redskap för att hantera vissa elever som utmanar lärarrollen och analysen visar på brister både i organisationen och professionen. Resultaten visar att lärare saknar stöd för de förändringar som genomfördes i skolan. Särskilt yrkets sociala dimensioner visar sig vara en svårighet för nyutbildade lärare som behöver fortsatt lärande i yrkespraktiken men även mer erfarna lärare saknar redskap för att kunna individualisera undervisningen. Orsakerna är flera men bottnar i att det saknas resurser resurser i form av tid, institutionella redskap för att kunna åtgärda problem och kunskap om hur problemen ska lösas.

Abstract in English

This is a study of how professional teachers learning about students takes place in relation to changed requirements and new organisational preconditions. Based on an approach from the theory of professions with inspiration by Lipsky s concept of street level bureaucrats, it examines which strategies or methods teachers develop in order to cope with the changes. Important points of departure for the study are theories of organisation, professions and knowledge. The three phases that are considered to distinguish professional work diagnosis, inference, treatment organise the disposition of the work. The study is empirically based on interviews with primary school teachers, recorded development conversations, and teachers written documentation for the latter. The teachers own accounts of their learning process, as well as how they interpret what is experienced, form an interpretive and analytical foundation together with analysis of the development conversations. Teachers meetings with students usually occur with the entire class as a collective, which makes the teaching profession special. Other professionals normally meet their clients individually. At the same time, teachers are expected to individualise the instruction. The study shows how the organisation creates obstacles by intensifying the teachers work. This diminishes the leeway for teachers to work professionally. A recurrent problem for the teachers teaching is therefore lack of time. They have to find standardised forms such as the categorising of students. The analyses demonstrate that there is great uncertainty about the measures effects, and that teachers do not have enough knowledge. One develops new knowledge by trial and error, and the study points to a need for the teachers teaching in and through its practice to be given room to develop. In this context the study discusses teachers professional language as a hindrance to professional development. As the study also shows, leeway for conversations is a prerequisite for learning about students. This in turn influences the possibilities of creating good relations. The study discusses teachers interest in relation-building from a power perspective and as an important tool for successful instruction. But teachers lack tools for handling certain students who challenge the teaching role, and the analysis reveals deficiencies in both the organisation in the profession. According to the study s results, teachers do not have support for coping with the changes that were made in the schools. Especially the profession s social dimensions prove to be a weakness for newly educated teachers, who need continued learning in professional practice, but more experienced teachers also lack tools for being able to individualise the instruction. While the causes are numerous, the bottom line is a scarcity of resources in terms of time, institutional measures for solving problems, and knowledge about how the problems should be solved.