Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna

Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna

Elever lär bättre när kunskapsmål görs till lärandeobjektHur en lärare väljer att gestalta ett ämnesinnehåll har väldigt stor betydelse för elevers lärande. För att eleverna ska kunna nå så bra resultat som möjligt måste en lärare ha kvalificerade insikter i ämnet och kunna omvandla dessa och de nationella kunskapsmålen till lärandeobjekt. Läraren måste också ha god inblick i elevernas kunskapsförutsättningar.Svenska elevers prestationer i matematik förefaller bli sämre istället för bättre. En del hävdar att ett botemedel vore att införa tydliga och mätbara kunskapsmål i ämnet, kunskapskrav som inte ger stort tolkningsutrymme till läraren. Andra hävdar att en läroplan borde vara något som lärarna äger och utvecklar eftersom kunskapsmål som beskrivs på en nationell nivå inte kan fånga den komplexitet som existerar i skolan när det kommer ner till villkor och realisering av mål i olika klassrum. Kunskapsmål är ett normativt ställningstagande om vad en elev förväntas behärska, men för att få reda på vad som händer i klassrummet och vilken effekt detta får på elevernas lärande, måste lärarna själva upptäcka förhållandet mellan undervisning och elevers lärande. Ett lärandeobjekt formuleras också till en början med i termer av vad eleven ska kunna, men genom att lärarna anstränger sig att utröna vad just deras elever redan kan, blir lärandeobjektet empiriskt grundat.I Anna Wernbergs avhandling studeras ämnesinnehållets behandling under några lektioner i årskurs 3 och 4. I studien har en grupp lärare tillsammans med forskare undersökt hur ett visst innehåll, lärandeobjekt, kommer till uttryck under en lektion. Lärare och forskare har tillsammans planerat, genomfört (en av lärarna har undervisat) och utvärderat tre lektioner med samma ämnesinnehåll. Lärarna har då haft möjlighet att studera lärande och sin undervisning utifrån elevernas behov. Förutom en beskrivning av dessa lektioner förs en diskussion om vad som skiljer ett kunskapsmål från ett lärandeobjekt, samt hur ett kunskapsmål omvandlas till ett lärandeobjekt. Studiens resultat visar att de insikter eller förmågor som eleverna utvecklar i förhållande till ett specifikt ämnesinnehåll, lärandeobjektet, är beroende av de olika tillvägagångssätt som läraren väljer att synliggöra detta för eleverna. Ett lärandeobjekt kan sägas beskriva vad just de elever som berörs behöver lära för att uppnå en viss kompetens eller mål. Ett annat resultat är att en lärare behöver ha kvalificerade insikter i lärandeobjektet. När man som lärare ska komma underfund med vad eleverna i den aktuella elevgruppen behöver ges möjlighet att lära, är det ofta en god idé att omvandla ett kunskapsmål, så som det beskrivs i läroplanen, till ett lärandeobjekt. Studien visar på betydelsen av lärandeobjektets behandling och lärarnas medvetenhet av dess betydelse. Anna Wernbergs disputation sker inom ramen för Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete, NaPa. Umeå universitet är värdhögskola och huvudansvarig för denna. Syftet med den nationella forskarskolan är att bredda forskarutbildningen och forskningen med anknytning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.

Abstract in English

This thesis reports the results from a study focused on the objects of learning. The aim is to analyse and describe how objects of learning are handled in three learning studies. The first question concerns how different aspects of learning is carried out in terms of the intended, enacted and lived objects of learning and their interrelations. The second question concerns the differences and similarities between an object of learning and a learning objective.The theoretical framework for the analysis of this study as well as for the planning instructions is variation theory. The theoretical assumption is that learning is always the learning of something, so as the ability to learn presupposes an experience of variation. Thus, the learner must discern variation in a dimension that corresponds to that aspect in spite of the background of invariance in other aspects of what is to be learned (i.e. the object of learning). In a classroom discourse, the teachers as well as the students activities constitute the space of learning, which refers to the learning opportunities the students are given, i.e. the enacted object of learning. The intentional object of learning describes the teachers intention with the lesson. The lived object of learning is what they actually learn. The object of learning is the compound of two aspects: the direct and the indirect object of learning. The former is defined in terms of content whereas the latter refers to the kind of capability that the students are supposed to develop.The method used is learning study, which can be seen as a hybrid between a design experiment and lesson study. A learning study is theoretically grounded which primary focus is on an object of learning. Here, the teachers and the researcher worked together and had equal status in the group. The objects of learning were chosen by the teachers.The findings should be seen as implications on students learning can be understood, depending on how an object of learning is constituted by a teacher in terms of the intended, enacted and lived objects of learning. Another finding is a contribution to the discussion of how teachers competences should be constituted.