Konfirmandernas bildningsresa. Ungdomars berättelser om sitt deltagande i konfirmandundervisning.

Konfirmandernas bildningsresa. Ungdomars berättelser om sitt deltagande i konfirmandundervisning.

Under de senaste åren har det svenska samhället förändrats när det gäller dess förhållande till religion och till Svenska kyrkan. Från att ha varit en statskyrka fram till år 2000 och därmed tidigare tillhört enhetskulturen och varit en majoritets kyrka, är Svenska kyrka idag en kyrka som är fri från staten och verkar i ett mångkulturellt samhälle där många olika kulturer och religioner existerar tillsammans. Syftet med avhandlingen är att med ett bildningsperspektiv tolka ungdomars berättelser om sitt deltagande i konfirmandundervisning för att bidra till förståelsen av konfirmandtidens innebörder. Konfirmandverksamhet är en verksamhet som kan beskrivas ur många aspekter. Historiskt sett är den en verksamhet med lång tradition både som utbildningsverksamhet, som folklig tradition och som rit inom Svenska kyrkan. Det som kännetecknar verksamheten är bland annat att det finns en tydlig början och ett tydligt slut med en bestämd gammal ritual. Den ser vanligt vis vid en bestämd ålder, 15 år, det finns riktlinjer som utarbetats av Svenska kyrkan, det finns en stor oro för den sjunkande andelen ungdomar som konfirmeras, målen för verksamheten präglas mer av reflektion än av traditionellt lärande och deltagandet är centralt utan krav på kunskap och examination. Konfirmandundervisningen betraktas i denna avhandling ur ett bildningsperspektiv som utgår från människan som en helhet. Att konfirmandundervisningen sätts i ett bildningsperspektiv kräver en förklaring av bildningsbegreppet. Definitionen av bildning avser bildning i betydelsen föreställningen att kunskapen, eller åtminstone viss kunskap, i grunden förändrar och utvecklar människan . I bildningsperspektivet är den bärande tanken att individen förändras genom kunskap. Metaforen för bildning är resan som innebär att vi som individer lämnar det bekanta för att resa ut och möta det obekanta. När vi återvänder har vi ny kunskap som gör att vi möter det bekanta på ett nytt sätt. Med bildning avses en fri oändlig process som tar början i varje individs unika livserfarenheter. Avhandlingen har en hermeneutisk ansats som lyfter fram förståelse och tolkning som relevanta begrepp. Hermeneutiken syftar till att söka kunskap och förståelse för innebörder och intentioner som människor har. Inom hermeneutiken betraktas företeelser i sitt sammanhang. Före konfirmandtiden: När ungdomarna väljer konfirmation är valet inte bara ett val mellan att konfirmeras eller inte konfirmeras utan också om att välja läger eller att konfirmeras i den egna församlingen (eller någon närliggande). Väljer de församlingens konfirmandgrupp och arbetar enligt modellen de sjuttio stegen så har de frihet att till en viss del påverka vilka tider som de har undervisning. Det är inte så många som uppger att de valt att konfirmeras på grund av möjligheten att få presenter. Istället är det vanligaste att det är en mängd olika faktorer som spelar roll, inte minst tradition och vad kamraterna gör. Konfirmandtiden: Ungdomarna är mer positiva till konfirmandundervisningen än vad de förväntade sig. De flesta berättar att de har haft upplevelser som de tyckt om och uppskattat. Ungdomarna berättade att de förväntade sig traditionell förmedlingspedagogik och ibland krav på utantill inlärning istället har konfirmandundervisningen inneburit annorlunda och kreativ undervisning. Att få möjligheten till ett eget val, att själv välja konfirmation berättar ungdomarna är väsentligt. Efter konfirmandtiden: Ungdomarna berättar om olika erfarenheter från konfirmandtiden. Ungdomarna berättar att de upplever att de förändrats själva och att de förändrat sin relation till omvärlden. De har också ändrat sin syn på kyrkan och har i viss mån utvecklat en Gudsrelation. Många av ungdomarna har också tänkt sig att fortsätta i kyrkans ungdomsverksamhet och/eller som ledare. Förändringsmönster: I förändringsmönstret fördjupas tolkningen av konfirmandtidens innebörder som ungdomarna berättat om i intervjuerna. Alla ungdomarna berättar om att de har olika förutsättningar och har därför olika upplevelser från sin konfirmandtid. Konfirmandtiden är för ungdomarna en del av deras livsprojekt och konfirmationen betraktas av några av dem som en anhalt på vägen. Det finns ingen direkt koppling till förutsättningarna som de hade när de började konfirmandtiden eller den konfirmandgrupp de deltagit i. Sammanfattningsvis beskrivs konfirmandtiden som bildningsresa och några aspekter att lyftas fram. Ungdomarna berättar att det egna valet är viktigt för att konfirmandtiden skall bli en positiv upplevelse. Samtidigt är det svårt för ungdomarna att göra ett val om de inte har information om vad konfirmandtiden innebär. De flesta av ungdomarna berättar i intervjuerna att de trodde att konfirmandtiden skulle vara något annat än det de upplevde. Att ungdomarna blivit bemötta med respekt är något som de lyfter fram. När de talar om respekt handlar det både om hur de blivit bemötta av sina ledare och relationen mellan konfirmanderna. Exempel på situationer när ungdomarna berättar att de upplevt respekt är framför allt i samband med diskussioner. De berättar om att de både fått möjlighet att prata färdigt och bli lyssnade på och dessutom att de visat respekt mot andra genom att lyssna på dem. Ungdomarna berättar också om att de upplevt konfirmandtiden stimulerande genom att de fått möjlighet till kunskap genom ett eget utforskande. Att uppleva med flera sinnen har ungdomarna berättat om som något som de uppskattat. Detta är något som lägerkonfirmanderna berättar om i något högre grad än de andra som i någon mån fått tillfälle till detta i samband med de kortare lägren.

The Confirmation as a journey of Bildung. Young peoples narratives about their participation in Confirmation classes.

The tradition for teenagers to participate in confirmation groups and be confirmed was formerly very strong in Sweden. Up to the 1970s, approximately 80-90 % of all young Swedes were confirmed. But in 2007, these courses were only attended by 37 %, according to the latest Church of Sweden statistics (Svenska kyrkan 2007a). The Aim of the thesis is: Using a Bildung perspective, the aim of the present thesis is to interpret young people s narratives about their participation in confirmation courses, in order to contribute to an understanding of meanings of the confirmation period. For the purposes of this thesis, Bildung is defined as the notion that knowledge, or at least certain types of knowledge, fundamentally changes and develops human beings (Liedman, 2002, p. 351). The cornerstone of the Bildung perspective is the idea that the individual is changed by knowledge. Bildung consists of a free and endless process that starts in each individual s unique life experience. Knowledge is based in the individual, and curiosity is viewed as a resource in our quest for knowledge (Gustavsson, 1996). A hermeneutical approach was applied in the course of the thesis work. This approach made it possible to interpret the material and shed light on the meanings it included. The young people I interviewed were encouraged to tell their own story. Six groups of young people in the process of preparing their confirmation contributed with material for the thesis. Finally, a total of 15 young people participated in the study. This is what the interviewees said: Before the confirmation period: When young people choose to be confirmed, their choice is not just a choice between being confirmed or not, but also about choosing a camp or choosing to be confirmed in their own (or some adjacent) parish. Very few declare that they chose to be confirmed to receive confirmation gifts. The most frequent case is that several factors influenced their choice, in particular tradition and what their friends do. The confirmation period: The interviewees find that they are more positive to the confirmation course than they had anticipated. They have had an experiences that they enjoyed and appreciated. The fact that the confirmation course is not compulsory is important. To be offered the possibility to make their own choice, to choose confirmation themselves, is something the interviewees describe as essential. Several of them say that they appreciate that they could think for themselves, and that they were encouraged to think freely and independently. It was important that they could think freely together with other young people, not just think freely on their own. After the confirmation period: The interviewees say that they experience that they have changed, and that their relation to the world around them has also changed. They have changed their view of the Church, and to some extent developed a relation to God. Several of the young people interviewed intend to continue in the youth programmes of the Church, and/or work as a youth leader. Patterns of change: The interpretation of the meanings of the confirmation period is extended in the patterns of change. For the young people who were interviewed, the confirmation period is part of their life project, while confirmation is viewed by some of them as a stop on the way. Several of the interviewees say that they have changed in various ways. There is no direct link between this change and their situation when they started the confirmation period, or to the confirmation group they participated in. The fact that they were treated respectfully is emphasized in the interviews. When the interviewees talk about respect, it is both a question of how they were treated by their leaders, and the relationships between members in the group. The interviewees finally explain that their confirmation period was a stimulating experience, because they were given the opportunity to gain knowledge by exploring independently. They were invited and challenged to take standpoints and think for themselves.