Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion
Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.
Ann-Sofie Smeds-Nylund
Professor Michael Uljens, Åbo Akademi
Docent Andreas Nordin, Linnéuniversitetet
Åbo Akademi
2019-11-06
Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion
Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion
Kommunalt beslutsfattande och verksamhet skulle vinna i legitimitet om det fördes ett ständigt upplyst samtal om de gemensamma ärendena i kommunen med kommunikativa öppna processer, även om mera slutna förfaringssätt formellt är korrekta. Det är en av slutsatserna i avhandlingen med rubriken Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion.
Avhandlingen undersökte offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors år 2012 som blev synlig i offentlig debatt i dagspressen och på sociala medier (Facebook). Syftet var att bidra till förståelsen för offentliga beslutsprocesser i bildningsfrågor i ett komplext samhälle med motstridiga förväntningar, medvetna vårdnadshavare, begränsade resurser och nya sociala medier. Alla aktörer kunde delta i debatten då den fördes i många olika forum.
Debatt om beslutsprocesserna dominerade både i dagspressen och på Facebook. Medborgare som var för reformen deltog sällan i den offentliga debatten. Diskussioner om utbildningens mål och innehåll förekom sparsamt. Traditions- och identitetsfrågor var tydliga – alla var oroliga över de krympande svenska rummen.
Beslut i skolnätreformen togs enligt Helsingfors stadsfullmäktiges ursprungliga ramar och medborgaraktivismen påverkade inte besluten. Vårdnadshavarna visade sig vara en delvis outnyttjad resurs. Deras kunskap om närsamhället och deras vilja att bidra till god utbildning blev tydlig. Samtidigt baserade sig deras omdömen ofta på erfarenheter från egen skoltid trots att samhället förändrats.
Den finländska skolan på svenska är garanterad i lag, men den visade sig vara beroende av att den finskspråkiga majoriteten även i praktiken erkänner minoritetens rätt. Skolan på svenska är ofta dyrare att upprätthålla och kampen om begränsade resurser förs ibland på språklig grund.
Det kommunala utbildningsledarskapet är ett ledarskap som delas mellan politiskt förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Delat ledarskap är utmanande men kan leda till bästa möjliga beslut då många aktörer bidrar till beredningar inför besluten. Det delade utbildningsledarskapet fungerar medlande mellan pedagogikvetenskap, lagstiftning, föränderlig nationell politik, kommunala demokratiska beslut och en aktiv medborgaropinion för att upprätthålla god utbildning i en kommun.