”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms
Anna Greggas Bäckström
Professor Lars-Erik Edlund, Docent Ann-Catrine Edlund
Professor Jan-Ola Östman
UmU – Umeå universitet
2011-12-16
Ja bare skrivar som e låter : En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms
Institutionen för språkstudier
Ja bare skrivar som e låter : En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms
I avhandlingen studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker med fokus på sms, såväl på standardsvenska som på dialekt, dock till största delen avfattade på dialekt. Syftet med undersökningen är att kartlägga denna skriftpraktik och ta reda på vilken social funktion dialekten som skriftspråk har för dessa ungdomar och vilken roll den spelar i deras identitetsskapande. Dessutom undersöks de ortografiska normer och konventioner som ungdomarna tillämpar i denna skriftpraktik. Materialet utgörs av 520 sms samt sådant material som insamlats genom enkäter och intervjuer. I Närpes i Sydösterbotten, liksom i många andra finlandssvenskadialekter, har dialekten fått utökade användningsområden och är gångbar och accepterad inom fler domäner än tidigare, används i nya medier och får därmed också större utrymme i det offentliga rummet. Detta gäller även skrivande på dialekt av sms. De teoretiska utgångspunkterna tas inom sociolingvistiken och literacyforskningen. Ett centralt begrepp är det nya skrivandet, dvs. skrivande i elektroniska medier som t.ex. sms och e-post, som befinner sig någonstans mellan tal och skrift. Detta har gett talet och skriften nya former med nya förutsättningar, former som de nya medierna har triggat fram och som språket anpassar sig till. I det första undersökningskapitlet (kap. 3) analyseras elva skriftpraktiker indelade i fem grupper: I elektroniska skriftpraktiker (sms, e-post, chatt), II handskrivna lappar (kom ihåg-lappar, inköpslistor, lappar till föräldrar resp. kompisar), III vykort och brev, IV dagbok samt V skoluppgifter. Informanterna deltar med ett undantag, grupp V, i samtliga skriftpraktiker i större och mindre utsträckning på dialekt. I det andra undersökningskapitlet (kap. 4) redovisas de dialektdrag, diftonger och konsonantkombinationer, som konkret undersökts i sms-materialet. Ungdomarnas skrivande på dialekt är funktionellt och visar att dialekten är en viktig identitetsmarkör. Avsaknaden av gemensamma konventioner för stavning uppfattas inte som något problem utan tillåter var och en att skapa sina egna konventioner, vilket i sin tur resulterat i att toleransnivån för variationer i ortografin är hög. En grupp menar att de skriver som det låter,medan en annan menar att de inte följer några regler. Dialekten är förbehållen det vardagliga, medan standardsvenskan används i mer formella skrivsituationer. Skriftpraktiken kan vara densamma men valet av språkvarietet varierar med syfte, innehåll och längd.
Abstract in English
The thesis studies the literacy practices of a group of young people in Närpes in southern Ostrobothnia, Finland with focus on SMS (Short Message Service), both in Standard Swedish and in dialect, but for the most part written in dialect. The aim of the investigation is to describe this writing as a social marker (young people against adults) and its function as an identity act. In addition the study investigates the orthographic norms and conventions that the young people use in their writing. The material consists of 520 SMS and such material as was collected through inquiries and interviews.In Närpes, as in many other Finland Swedish dialect areas, the dialect has got widened areas of usage and is well established and accepted in more domains than before. It is used in the new media and is thereby also gaining larger scope in public space. This also applies to writing SMS in dialect.The theoretical points of departure are taken from sociolinguistics and literacy research. A central concept is the new writing, i.e. writing in electronic media such as e.g. SMS and e-mail, which are somewhere between speech and writing. This has given speech and writing new forms with new preconditions, forms that the new media have triggered forth and that the language is adapting itself to.In the first investigative chapter (Ch. 3) eleven literacy practices divided into five groups are analysed: I electronic literacy practices (SMS, e-mail, chat), II hand-written slips of paper (reminder slips, purchase lists, slips to parents and friends respectively), III picture postcards and letters, IV diaries and V school assignments. The informants participate with one exception, group V, in all literacy practices in dialect to a greater or lesser extent. The second investigative chapter (Ch. 4) accounts for the dialect features, diphthongs and consonant combinations that were concretely investigated in the SMS material.The young people s writing in dialect is functional and shows that the dialect is an important identity marker. The lack of shared conventions for spelling is not conceived of as a problem but allows everyone to create their own conventions, which in its turn has resulted in the tolerance level for variations in orthography being high. One group think that they write as it sounds, while another think that they do not follow any rules. The dialect is reserved for everyday matters, while Standard Swedish is used in more formal writing situations. The literacy practice may be the same, but the choice of language variety varies with the aim, content and length.
Relaterade länkar
Företagsekonomi
Åk 7–Vux Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Nyhetsbrev
