Internet use and digital participation in everyday life: Adolescents and young adults with intellectual disabilities

Abstrakt

Internetanvändning är en integrerad del av vardagen i dagens samhälle, särskilt bland ungdomar. Internet används för att utföra en mängd aktiviteter i vardagen av alltfler personer. Dock är kunskapen om tillgång till, samt användning av internet i vardagliga aktiviteter för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) bristfällig. Ökad kunskap behövs om digitala kompetenser och digital delaktighet i vardagen för ungdomar och unga vuxna med IF.

Syftet med avhandlingen: Det övergripande syftet med denna avhandling var att utforska och beskriva tillgång till och användning av internet och digital delaktighet i vardagen bland ungdomar och unga vuxna med IF.

Hur studierna genomfördes: Avhandlingen bygger på resultat från tre delstudier. I studie I samlades data in via observationer av och uppföljande intervjuer med 15 deltagare med IF, i åldern 13–24 år. Fokus låg på tillgång till och användning av internet i deras vardagliga miljöer: skola/arbete, hemma eller på fritiden. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie II och III var designen jämförande tvärsnittsstudier. Nationella enkäter från Statens Medieråd om medie- och internetanvändning användes där jämförande data från referensgrupper kunde erhållas. I studie II gjordes kognitiva anpassningar av den nationella enkäten om medie- och internetanvändning i flera steg för målgruppen ungdomar med IF i åldern 13–20 år. Anpassningen till en lättläst version av enkäten, med bildstöd för de som behövde det, gjorde den möjlig att skicka till ett totalurval av elever från alla särskolor i fyra olika kommuner i två olika regioner i Sverige. I studie III användes den nationella enkäten till föräldrar om möjligheter och risker med internet- och medieanvändning för deras ungdomar. Enkäterna skickades till ett urval av n = 318 ungdomar med IF och deras vårdgivare/förälder. Antalet svar var fler från ungdomarna (n = 114) jämfört med föräldrarna (n = 99), och svarsfrekvensen för ungdomar med IF var i paritet med referensgruppens, med 36% för ungdomar med IF, jämfört med 38% i referensgruppen. I studie II användes chi-två tester och vid behov Fisher’s exakta test, för analys av data. I studie III genomfördes analyser med Fisher’s exakta test och logistisk regression för att kontrollera för confounding faktorer dvs övriga faktorer som kan påverka.

Resultaten som framkom i studierna: Resultaten av studierna visar att tillgången till enheter för internetanvändning är lägre för ungdomar med IF än för ungdomar generellt, med undantag för surfplattor (studie II). Alla internet-aktiviteter, utom att spela spel, utförs av en lägre andel ungdomar med IF jämfört med referensgruppen (studie II) och tiden som spenderas på internet-aktiviteterna är lägre för ungdomar med IF (studie III). Utmaningar i den omgivande miljön, såväl som personliga förmågor leder till svårigheter med internetuppkoppling och internetanvändning (studie I), och påverkar digital delaktighet för ungdomarna och de unga vuxna med IF. Möjligheter och risker med att använda internet visade att en signifikant högre andel föräldrar till ungdomar med IF uppfattar möjligheter förknippade med internetanvändning och att spela spel, och en lägre andel upplever risker med negativa konsekvenser, eller oroar sig för risker med internet jämfört med referensgruppen (studie III). Signifikant fler föräldrar till ungdomar med IF uppfattar dock att deras ungdomar aldrig använder smartphones och sociala medier jämfört med referensgruppen. Strategier, som ungdomar och unga vuxna med både lindrig och måttlig IF använder för att hantera den digitala miljön och delta i internet aktiviteter identifierades (studie I). Strategierna innebär; att få stöd från andra; att minska andelen enheter som används för internetanvändning och att främsta använda enheter som är utformade för/av person; samt att använda stödstrategier som är baserade på ord- bild- och röststöd för att kunna utföra internet-aktiviteter.

Kunskapen som avhandlingen har bidragit med: Sammantaget visar resultaten en eftersläpning i tillgång till och användning av internet, liksom i digital delaktighet för ungdomar och unga vuxna med IF. Även om deltagarna har tillgång till och använder internet, är det i lägre utsträckning än referensgruppen. Faktorer i miljön tillsammans med deltagarnas personliga förmågor gör utvecklingen av digital kompetens svår för deltagarna. Resultatet att fler föräldrar till ungdomar med IF uppfattar möjligheter och färre uppfattar risker med internet är ny kunskap som kan stödja positivt risktagande i internetanvändning och möjliggöra digital delaktighet för ungdomar med IF. Stöd kan utvecklas i samarbete mellan ungdomar, deras föräldrar och personal, i både skola och kommunal omsorgsverksamhet, och involvera anpassningar av såväl fysisk, som social och digital miljö för utveckling av digitala kompetenser. Genom detta kan eftersläpningen i digital delaktighet i vardagen minimeras, vilket krävs för delaktighet i dagens digitaliserade samhälle.