Hoppa till sidinnehåll

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Publicerad:2011-05-24
Uppdaterad:2012-03-27
Författare

Lena Fridlund

Handledare

Bengt Persson, Monica Reichenberg

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2011-06-03

Titel (se)

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Titel (eng)

Intercultural education – A Pedagogical dilemma. Professional talk about the teaching of Swedish as a second language and in preparatory classes.

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Idag har cirka 20 procent av grundskolans elever en annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska . Under läsåret 2008/2009 undervisades nästan 70 000 elever i svenska som andraspråk. Vidare undervisades ett stort antal elever med en annan bakgrund än den svenska i vad som vanligen benämns förberedelseklasser eller introduktionsklasser. En centralutgångspunkt i denna avhandling är att undersöka hur grundskolan hanterar sitt uppdrag om att vara en skola för alla med en såväl inkluderande som interkulturell intention samtidigt som vissa elever undervisas i ett eget svenskämne med en egen kursplan och andra elever undervisas i förberedelseklasser.Mitt avhandlingsarbete befinner sig således i spänningsfältet mellan en inkluderande intention och olika vägar att nå denna. Studien har genomförts på ett grundskoleområde i en medelstor svensk stad och baseras på etnografisk forskning med deltagande observation, intervjuer och dokumentanalys. I studien har undervisningen i ett antal klassrum med huvudsakligt fokus på rektorers och lärares tal om en åtskild undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser studerats under två läsår.Resultaten visar att det mångkulturella formuleras som en tillgång samtidigt som elevers olikheter i mångkulturalitetens tecken ses som bekymmersamma och något som skolan menar att man bör upparbeta beredskap inför att möta. Undervisningen i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser ställer enligt resultaten av min studie speciella krav på avskildhet och lugn och ro. I omsorg om dessa elever gör lärare och rektorer gör sitt bästa för att legitimera den andraspråksundervisning som styrdokumenten föreskriver. Motiven formuleras i termer av elevernas annorlunda beteende, deras särskilda behov av lugn och ro och behov av en enklare undervisning. Vanligt är också att personal som inte arbetar med svenska som andraspråk ger uttryck för the difference dilemma och intar en ambivalent inställning till att vissa elever skiljs från övriga. Vad som därför framstår som en paradox är att lärarna i svenska som andraspråk,vars uppdrag det är att bidra till och underlätta integrering med hjälp av ett eget svenskämne förvissa elever, inte motiverar undervisningen i språkutvecklingstermer.Vad som kan konstateras är att det är i förordningstexter, läroplaner och kursplaner de institutionella villkoren skapas, vilket i sin tur leder till specifika sätt att tala om elevers olika behov och förutsättningar.

Intercultural education – A Pedagogical dilemma. Professional talk about the teaching of Swedish as a second language and in preparatory classes.

A central point of departure in this thesis is to investigate how schools deal with the difficult and complex task of aschool for all while some students are being taught in Swedish as a second language (SSL) and in preparatory classes. How teachers and principals justify and describe a separate teaching of SSL for some students is examined through a theoretical perspective of Berger and Luckmann s social constructionism and is complemented with theories that concern profession, interaction, inclusion and exclusion. The study was conducted at a primary school and used ethnographic research and document analysis. The fieldwork focused on the professional talk about a separate teaching of SSL and in preparatory classes and how such discourses are formulated by teachers and school principals. The empirical material was collected during a two-year-period, and includes analysis of interviews, observations and documents. For analytical purposes, terms such as Fulcher s inclusive and divisive discourse and Minow s difference dilemma were used. The document analysis shows that on a general level multicultural and multilingual skills are emphasized as assets while the documents otherwise reflect that diversity is considered as a problem implying multicultural and multilingual skills to be dealt with within a divisive discourse. The teaching of SSL as well as in preparatory classes is conducted by the side of or separate from other school activities. If discourses could also be adopted to include the spatial, apart from what is said and written, then the premises could be seen as an expression of a divisive discourse. All professionals, regardless of mission in the educational activities, are doing their best in order to legitimize the separation of second language education. The reasons why some students are taught in separate groups and classes are formulated in terms of their different behavior, special needs of peace and quiet, the need for basic education, and upbringing. The results indicate that students are formed in order to fit within a separate educational activity. With the exception of the SSL teachers, the other participants in the study express a sense of the difference dilemma and harbor an ambivalent attitude towards this kind of separation. What therefore appears as a paradox is that SSL teachers, whose mission is to contribute to and facilitate integration with the help of second language education do not justify the SSL activities primarily in terms of language development. Instead it seems to be the case that it is the professionals in SSL who emphasize that the students are different from others and therefore need something else. Ideas and perceptions of students depend on the context and the institutional based activities, where talk about a separate education is expressed. It is in the regulatory texts, curricula and syllabi that the conditions for institutional workings are created, which leads to specific discourses and talk about pupils different abilities and needs.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev