Information literacy conceptions in comprehensive school in Finland: Curriculum, teacher and school librarian discourses

Abstrakt

Alla medborgare behöver informationskompetens för att kunna skilja sann och väsentlig information från betydelselös och falsk information, och för att klara sig i dagens rika text- och medieomgivning. En människa som är informationskompetent kan definiera sitt informationsbehov, kan hitta relevant information för att lösa ett aktuellt problem eller en uppgift, kan ta till sig hittad information och lägga den till existerande kunskapsstrukturer, kan spara information för senare användning och förstår hur man delar media och annan information med beaktande av etiska normer.

Den här avhandlingen visar att det finns skillnader i hur begreppet informationskompetens förstås. Fem modersmålslärare (i finska) och fem skolbibliotekarier intervjuades vid fem övningsskolor i Finland. I intervjuerna med båda yrkesgrupperna kom liknande synpunkter fram, men med olika betoning. De intervjuade lärarna betonade vikten av läskunskaper som den viktigaste aspekten, medan de intervjuade skolbibliotekarierna lade mer vikt på informationssökning och kritiskt tänkande.

I intervjuerna med båda yrkesgrupperna kom liknande synpunkter fram, men med olika betoning. De intervjuade lärarna betonade vikten av läskunnighet som den viktigaste aspekten, medan de intervjuade skolbibliotekarierna lade mer vikt på informationssökning och kritiskt tänkande.

I avhandlingen undersöktes även förekomsten av begreppet informationskompetens i de två senaste läroplanerna för högstadiet i ämnet modersmål och litteratur, d.v.s. från åren 2004 och 2014. Resultaten visar att läroplanen från 2014 lade betydligt större tonvikt på hur man arbetar med information, vilket ingendera av de intervjuade yrkesgrupperna lade vikt på. Även om läroplanen från 2014 fortfarande tar upp även kritiskt tänkande, kan man observera en förändring från läroplanen från 2004 som lade större vikt på informationssökning och kritiskt tänkande.

Informationskompetenser studeras ända från förskolan till den högre utbildningen. Mångsidiga kompetenser i läroplanen, så som förmågan att tänka och lära sig, multilitteracitet och digital kompetens, samt helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden i läroplanen stöder utvecklingen av dessa kunskaper.