Individualiseringens villkor: unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande

Individualiseringens villkor: unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande

Syftet med föreliggande avhandling är dubbelt. Dels försöker avhandlingen att lämna ett bidrag till diskussionen om individualiseringstesen och relatera denna diskussion till en kritisk realistisk ontologi, dels har syftet varit att öka kunskapen för unga vuxnas livsvillkor och förhållningssätt till arbete och självförverkligande, mot bakgrund av ovanstående teoretiska referensram där Margaret Archers begrepp internal conversation och modes of reflexivity spelar en avgörande roll. De generaliseringar som har gjorts är i första hand teoretiska. Studiens design och empiriska underlag har inte tillåtit några empiriska generaliseringar. Avhandlingen har, mot bakgrund av en serie biografiskt orienterade intervjuer, lyft fram ett antal exempel på unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande. Slutsatsen är att dessa föreställningar och reflexiva förhållningssätt har starka kopplingar till de strukturella villkor som omgärdar individen. Analysen har utmynnat i tre reflexiva förhållningssätt ambivalens, autonomi och motstånd som speglar unga vuxnas försök att hantera relationen mellan arbete, självförverkligande och de resurser man har till förfogande. Mot denna bakgrund har avhandlingen argumenterat för att individualisering är en effekt av förändrade kontextuella villkor, inte en orsak i sig. I anslutning till Margaret Archer argumenterat avhandlingen för att detta får konsekvenser för unga vuxna. Slutsatsen är, att förändrade kontextuella villkor tvingar individen att förhålla sig reflexivt till sig själv och sin omvärld. Det finns också en stark koppling mellan unga vuxnas reflexiva förhållningssätt och den sociala miljö som de lever i. För att förstå unga vuxnas livsvillkor måste relationen mellan unga vuxnas psykobiografi och den sociala omgivning som de lever i studeras och relateras till de övergripande strukturella förändringar som äger rum i samhället. I synnerhet är detta viktigt i en tid när självförtroende och den individuella förmågan att navigera mellan olika val och möjligheter utgör en allt mer avgörande selekterande mekanism. Reflexiva förhållningssätt är emergenta, men de etableras alltid i relation till de resurser individen bär med sig. Dessa resurser utvecklas inom ramen för de olika, men i praktiken sammanfältade, sociala domäner, inom vilka individen lever sitt liv.

Abstract in English

This thesis has a dual objective: one is to contribute to the discussion concerning the theory ofindividualization and relate that discussion to the ontology of critical realism. The other is toincrease the knowledge concerning the conditions of life for young adults and their concerns,projects and practices, toward work and self-realization. This is seen in relation to a theoreticalframe of reference, in which Margaret S. Archer s terms internal conversation and modes of reflexivityplay a key role. The conclusions are primarily theoretical, as the design and empirical material ofthe study did not allow for empirical generalizations. Against the backdrop of a series ofbiographically-oriented interviews, the thesis highlights a number of examples of the notions ofyoung adults concerning work and self-realization. The thesis concludes that these notions areclosely associated with the structural conditions under which individuals live. The analysis resultsin three reflexive patterns ambivalence, autonomy and resistance which reflect the ways inwhich young adults strive to reconcile work, self-realization, and the resources they have at theirdisposal.The thesis argues that individualization is an effect of changing contextual conditions, rather thanbeing an explanation per se. In line with the work of Margaret S. Archer, this conclusion hasconsequences in the lives of young adults. Changing contextual conditions force individuals torelate reflexively to themselves and their environments. There is also a strong link between thedifferent modes of reflexivity of the young adults and the social environments in which they live.In order to understand the conditions of life of young adults, we must study the relationshipbetween their psychobiographies and the environments in which they live, and relate them to theoverall structural changes taking place in society. This becomes particularly important in timeswhen self-confidence and the individual s ability to navigate between choices and options arebecoming increasingly important selection mechanisms. Modes of reflexivity are emergent, butthey are always established in relation to resources generated on different structural levels (ordomains). These resources evolve within the frameworks of the stratified, yet in practiceintertwined, social domains in which individuals live their lives.