In whose eyes am I technical?: Exploring the ‘problem’ of the (non)technical girl
Ulrika Sultan har i sin avhandling kritiskt granskat ”problemet” med
den teknik(o)intresserade flickan.
Ulrika Sultan
Professor Jonas Hallström, Linköpings universitet. Cecilia Axell, Linköpings universitet
Professor Inga-Britt Skogh, Kungliga Tekniska högskolan (KTH)
Linköpings universitet
2024-04-05
Abstrakt
I Sverige har flickors ointresse för teknikutbildning och tekniska karriärer varit ett fokusområde under många år, både i allmänhet och inom politiken, och det har påverkat hur ämnet har undervisats i skolorna. Avhandlingen syftar till att kritiskt granska ”problemet” med den teknik(o)intresserade flickan. Detta görs genom fyra olika studier. Den första undersöker hur flickors (ålder 10-17) engagemang och intresse för teknik och teknikutbildning ser ut enligt internationella studier (Studie I). Därefter undersöks flickors (ålder 9-14) aktiviteter, självbild och performativitet i teknikutbildning både inom och utanför skolan (Studie II, III). Studie IV är en didaktisk tillämpning av teori och empiri om genus, teknik och den tekniska flickan från de tre första studierna. Avhandlingen använder ett teoretiskt ramverk baserat på begrepp från teknikfilosofi och genusteori, framförallt de tre genusnivåerna: den symboliska, den strukturella och den individuella. Datainsamlingen omfattar deltagande observationer och fokusgruppintervjuer med flickor som deltagit i teknikundervisning och lägeraktiviteter, och analysen genomförs med tematisk analys och kvalitativ innehållsanalys. Resultaten från studie I bekräftar det generella mönstret av flickors minskade intresse för teknik och efterlyser ett genusperspektiv. Studie II och III belyser däremot den komplexa interaktionen mellan flickors aktiviteter och självbild inom teknikområdet. Trots att flickor i studie II bekräftar rådande könsnormer kring teknik, visar resultaten även på en tvetydighet och motstånd mot stereotyper, särskilt när de arbetar tillsammans och förfogar över sitt teknikarbete. Studie III visar på ambivalens kring ”tjejifiering” av teknik och betonar att flickors intresse för teknik sträcker sig bortom könsbestämda aktiviteter. Studie IV visar på implikationer för teknik- och STEM-utbildning, och pekar på potentiella könsrelaterade fall-gropar och stereotypa svar. Diskussionen bidrar med nya insikter om flickors uppfattning om sig själva som tekniska. Där förespråkas värdet av genusperspektiv i forskning om teknikutbildning för att blotta sådant som hindrar flickor från att omfamna sina tekniska förmågor. Tonvikten ligger dock på att ifrågasätta etablerade ”problem”, utmana könsnormer, främja inkludering och erkänna olika intressen och färdigheter inom teknik.