Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen

Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen

Syftet med studien är att undersöka vad som sker i mötet mellan idrottslärarstudenters erfarenheter och föreställningar och utbildningens värdestrukturer som de gestaltas vid ett lärosäte. Utgångspunkter och motiv för studien utgörs av kritiken mot utbildningens svaga vetenskapliga koppling, svårigheterna att utmana traditionella könsmönster och att studenternas erfarenheter under uppväxten av eget idrottsutövande har större betydelse än utbildningen för vilka kunskaper som tillerkänns värde.Studien har ett kultursociologiskt och genusteoretiskt perspektiv. Intresset är riktat mot vilka föreställningar, kunskaper, traditioner, normer och värderingar som skapas och återskapas inom idrottslärarutbildning. Analysen har genomförts med hjälp av den franske kultursociologen Pierre Bourdieus begrepp som analysverktyg. De begrepp som använts är främst habitus, kapital, smak, doxa och sociala rum.Avhandlingen består av fyra olika delstudier. Empirin till de olika studierna har insamlats med hjälp av flera olika metoder. Avhandlingens kvantitativa data har samlats in med hjälp av enkäter som sammanlagt 450 lärarstudenter, varav 76 med inriktning idrott och hälsa har besvarat. Enkäterna bestod 35 olika frågor om social bakgrund, smak, intressen och livsstilsval. Avhandlingens kvalitativa data har samlats in med hjälp av i) essäer skrivna av 52 idrottslärarstudenter under deras första vecka inom inriktningsstudierna i idrott och hälsa, ii) essäer skrivna i slutet av inriktningsstudiernas tredje termin av 31 studenter som deltog i första inriktningsstudien samt iii) essäer och djupintervjuer med 8 lärarutbildare.Resultatet visar att trots att idrottslärarutbildning under senare år genomgått stora organisatoriska förändringar, präglas dagens utbildning av många av de traditioner, normer och värderingar som historiskt kännetecknat utbildningen. Spelets regler är i stort sett givna och grunden dessa är en gemensam tro på utbildningens värden. De strukturella villkoren för utbildningen harmonierar väl med studenternas habitus. Att vara idrottsintresserad och att ha en bakgrund som aktiv idrottsutövare är en given förutsättning för att välja utbildningen. Idrott var det studenterna förväntade sig att utbildningen skulle handla om, det är det de upplever att de har fått, men också det de önskat ännu mer av. Det är idrottslig kompetens som i mångt och mycket tillerkänns värde och även om utbildningen är en inriktning inom lärarutbildningen och är placerad inom högskolan framstår tillhörigheten till en idrottslig arena som stark. Även om genus och sociala frågor har ingått i utbildningen (i alldeles för stor omfattning enligt vissa studenter) har den könshabitus studenterna införlivat och förkroppsligat under uppväxten inte i någon högre grad förändrats under utbildningen. Det tycks finnas en avsaknad av pedagogiska verktyg för hur dessa frågor ska hanteras i praktiken . En idrottslärarens signum är i studenternas ögon att kunna utöva många olika idrotter samt ha fördjupade kunskaper i humanbiologi och rätt personlighet. Studenterna är mindre intresserade av pedagogiska teorier och när det gäller pedagogik och didaktik hade de helst sett att hela utbildningen mynnat ut i färdiga lösningar och svar. Resultatet indikerar att studenternas föreställningar om skolämnet idrott och hälsa både har utmanats och förstärks. Deras bild av ämnet är i stora delar densamma som före utbildningen, men det som framstod som ett rent idrottsämne när de påbörjade utbildningen har efter utbildningen blivit idrott och hälsa eller snarare hälsa genom idrott . Det är fortfarande föreningsidrottens aktiviteter som i mångt och mycket utgör det innehåll studenterna vill fylla sin kommande undervisning med, men den tävlingslogik de kom in med har efter utbildningen förskjutits mot fysisk träning, naturmöten och fysisk aktivitet.

Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen

The aim of the study is to investigate what happens when the experiences and conceptions of physical education (PE) student teachers encounter the value structures of a PE teacher education programme. The starting point for the study are the criticisms that the PE teacher education programme has inadequate links to science, that it finds it difficult to challenge traditional gender patterns, and that the students’ experiences of their own sporting activities are more important than the education programme for what knowledge is considered valuable.The study has a cultural sociological and gender theoretical perspective. The analysis has been done with the help of Pierre Bourdieu’s concepts as the tools of analysis. The empirical evidence has been collected with the help of several different methods. Quantitative data has been collected with the help of questionnaires which a total of 450 student teachers returned; qualitative data has been collected using: essays written by PE student teachers during their physical education specialisation and in-depth interviews with teacher educators.The results show that today’s education is still characterised by many of the traditions, norms and values which historically have been its distinguishing features. The rules of the game are generally taken for granted and this is based on a shared conception in the value of the education. In the eyes of the students, the trademark of a good PE teacher is to be good at many different sports, have in-depth knowledge of human biology, and have the right personality. They are less interested in pedagogical issues and they would have preferred the whole course to have served them with ready-made solutions and answers. Even if gender and social issues have been part of the education, the gender habitus has changed very little during the programme. The way they see the subject is largely the same as it was before the course, but what appeared to them to be a pure sports subject before the course started has afterwards become more a way of attaining health through sport . The study indicates that the dominating values within the PE teacher education seem to be in harmony with the students’ habitus which make it difficult to challenge the order of things and that changes will take time.