Hoppa till sidinnehåll

I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle

Publicerad:2010-05-05
Uppdaterad:2012-03-28
Författare

Vanja Lozic

Handledare

Lars Berggren, Lena Rubinstein Reich

Opponent

Professor Gunlög Fur

Disputerat vid

MaH – Malmö högskola

Disputationsdag

2010-06-04

Titel (se)

I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle

Institution

Historiska institutionen

I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle

Sverige har i olika sammanhang beskrivits som ett land som präglas av så kallade mångkulturella sociala relationer. I avhandlingen I historiekanons skugga: Historieämnet och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle analyseras implikationer av framväxten av det så kallade mångkulturella samhället på historieämnet. Avhandlingens övergripande syfte är att skildra relationen mellan ungdomars etniska identifikationer och synen på historieämnet och därigenom bidra till problematisering av historieämnet i ett så kallat mångkulturellt samhälle. Utan insikter om dessa spörsmål är det svårt att diskutera ämnets legitimitet i skolan liksom historiedidaktiska val i det så kallade 2000-talets mångkulturella samhälle. Studien bygger på intervjuer med gymnasieelever, gymnasielärare och historieläroboksförfattare samt en analys av samhällskunskaps- och historieläroböcker. Som ett led i analysen besvaras följande frågor: Hur beskriver elever, lärare och läroboksförfattare historieämnets syfte i skolan? Hur skildras emigrationen från Sverige under andra hälften av 1800-talet och första decennier av 1900-talet och efterkrigstidens immigration till Sverige i ett urval av samhällskunskaps- och historieläroböcker publicerade mellan 1962 och 2007? Vilka diskursiva skillnader mellan beskrivningar av dessa två migrationer går det att observera? Hur tolkar eleverna sina (etniska) identifikationer och hur påverkar dessa deras syn på historieämnet? Hur ser unga människor, lärare och läroboksförfattare på en eventuell implementering av vissa mångkulturalistiska undervisningsmodeller i svensk historieundervisning?

Abstract in English

Sweden has on various occasions been described as a multicultural society. So-called multicultural social change has resulted in numerous implications regarding attitudes in respect of history as a subject taught at upper secondary schools. The aim of this study is to problematise the relationship between students’ (ethnic) identification and their view of history as a subject. The study focuses on the affects of history teaching on the students’ perception of ethnic identification. On the basis of interviews with students, teachers as well as authors of history textbooks I analyse attitudes regarding the content and aim of history as a school subject as well as student’s understanding of their ethnic identification. In addition I ask what the aim of history teaching in so-called multicultural societies is, discussing what kind of historical knowledge the interviewees regard as relevant and studying processes of identification. Consequently, I attempt to show what is expected of history as a subject in order for it to be accepted as both applicable and significant within a so-called multicultural social context. Many students want to learn about the history of their parents’ country of birth, regarding it as a part of their identification. According to many students, prevalent history is Eurocentric, disregarding the importance of other cultures. Despite this, the importance of transmitting knowledge about Swedish and Western European history is widely articulated. Students’ views regarding the content and aim of history are affected by aspects such as, a global economy, the media’s impact on their world-view, their food-habits, their common generational experiences, their plans to travel and study abroad. Moreover, students are affected by visits to and contact with their parents’ country of birth, their parents’ world-views, their own complex ethnic identification, their relationships with their friends as well as where they are geographically. In addition, I examine how emigration from Sweden between 1850 and 1930 and post war immigration to the country have been depicted. The latter is based on selected history and civics textbooks, all published in Sweden between 1962 and 2007. By and large, textbooks construct a we group , which is described as culturally different from the them group (immigrants), that is to say those who are discursively constructed as a group which deviates from the cultural norms that are regarded as dominant and universal for Swedish society.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari - 4 mars.
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev