Historielärares ämnesförståelse. Centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia
Syftet med Mikael Bergs avhandling är att undersöka ämnesförståelsen hos nu verksamma historielärare. Han har lagt särskild vikt vid att identifiera centrala begrepp i lärarnas ämnesförståelse.
Mikael Berg
Professor Bengt Schüllerqvist, Karlstads universitet, professor Lars Petterson, Högskolan i Dalarna
Professor emeritus Svein Lorentzen, Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet (NTNU)
Karlstads universitet
2014-03-14
Historielärares ämnesförståelse. Centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia
History Teachers’ Subject Conceptions: The Conceptual Construction of History in School
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Historielärares ämnesförståelse. Centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia
Vad är syftet med skolämnet historia? Vad ska skolämnet historia innehålla? Det här är en doktorsavhandling där fokus sätts på lärares förståelse av skolämnet historia. Mer precist avgränsas syftet till att undersöka ämnesförståelsen hos nu verksamma historielärare. Särskild vikt läggs vid att identifiera centrala begrepp i lärarnas ämnesförståelse. Undersökningen bygger både på enkäter och intervjuer och tar sin utgångspunkt i fyra olika aspekter av historielärarnas ämnesförståelse som redovisas i separata studier. Den första aspekten är ämnesbiografisk och tar fasta på de faktorer lärarna menar har påverkat utvecklingen av deras ämnesförståelse. Den andra aspekten har sitt fokus på lärarnas förståelse av historieämnets övergripande syfte och innehåll. Den tredje aspekten handlar om hur lärarna tolkar inriktningen och innehållet i den nya ämnesplan som infördes i gymnasieskolan 2011. Den avslutande aspekten fokuserar på de ämnesredskap som blir synliga i de utsagor lärarna gör om innehållet i gymnasieskolans kurs Historia 1b.
History Teachers’ Subject Conceptions: The Conceptual Construction of History in School
This thesis focuses on four different aspects of history teachers’ comprehensive understanding of the school subject history. More specifically, the aim is to study the comprehension of the subject as perceived by individual history teachers. Special emphasis is placed on identifying the concepts of the field of history that are central to the teachers’ understanding of the school subject history. The first aspect studied is the teachers’ biographical changes. In a life history perspective it seems as if the teachers’ subject conception changes from an unproblematic and tentative approach to a more complex and confident understanding of the subject. The second aspect treated is the rationale behind their grasp of the purpose and content of the subject. Three major positions are identified, namely educational (bildung) orientation, critical orientation, and identity orientation. The third aspect studied is the teachers’ interpretation of a curriculum new to them. The teachers placed the curriculum in the field of tension between an education policy position, emphasizing more precise knowledge, on the one hand, and a history science position, emphasizing concepts of historical consciousness. The fourth aspect studied is five different conceptual tools displayed in the teachers’ remarks on having completed the teaching of a new course. These are termed ‘history as narrative’, ‘history as time-space’, ‘history as explanation’, ‘history as perspective taking’, and ‘history as skills’ At the general level the study shows not only that subject conception is of importance to the teachers’ understanding of their obligation as teachers of history but also how it is formed and constantly transformed by many different factors. In this process it is clear that the concepts used by the teachers, although variously defined, can be seen as specific to the school subject history and essential to the construction of history as a school subject.