Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community

Abstrakt

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) eller uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet kännetecknas av problem med uppmärksamhet, överaktivitetoch svårkontrollerad impulsivitet. ADHD förekommer hos 3-5% avsvenska skolbarn. Återkommande problem hos barn med ADHD är socialasvårigheter i relationer till kamrater och till familjemedlemmar. Inlärningssvårigheteroch uppmärksamhetsproblem leder till hinder i skolarbetet. Båderelations- och skolproblematik kan skapa stress och psykosomatiska besvär.Syftet med denna avhandling var att undersöka förekomsten av ADHD,psykosomatiska symptom och mobbning bland barn i årskurs 4. Vidare attstudera om det finns samband mellan ADHD och stressrelaterade psykosomatiskasymptom, och om ADHD har samband med mobbning. Barn medADHD symptom bör identifieras tidigt, redan vid skolstart, för att få rätt stödoch för att kunna förebygga svårigheter i vardagen. Ett tredje syfte var därföratt undersöka möjligheten att genom screeningprogram på BVC och iårskurs 1 förutsäga vilka barn som löper hög risk att utveckla ADHD iårskurs 4.

Samtliga barn i årskurs 4 (10 åringar, N=577) i Sigtuna kommun inbjödsläsåret 2001/2002 att delta. I samband med skolhälsovårdens hälsoundersökningi årskurs 4 besvarade föräldrar och lärare enkäter om barnens beteendeoch inlärning. Alla lärare intervjuades om barnens skolsvårigheter.Eleverna besvarade en hälsoenkät med frågor om psykosomatiska symptom,trivsel och mobbning. Studiepopulationen omfattade de 516 barn (89% avalla i årskurs 4) där det fanns information från alla 3 datakällor. Barn medbeteende och/eller inlärningssvårigheter (n=160) genomgick en fördjupadklinisk bedömning (n=145) och grad av ADHD-relaterade problem fastställdes.Föräldra- och lärarskattning av språk- och motoriska svårigheter samtöveraktivitet/impulsivitet (enligt Conners formulär) hos barnen i årskurs 1hade tidigare samlats in (n=422 varav 382 fanns med i elevundersökningen).Resultat från den skolförberedande undersökningen vid 5.5 års ålder på BVC(n=442) samlades in i samband med undersökningen i årskurs 4.

Mobbning var associerad med ADHD i årskurs 4. Barn med ADHD mobbadeandra barn och blev själva utsatt för mobbning i större omfattning änandra barn. Barn med ADHD hade tre gånger ökad risk att mobba andra barnoch tio gånger ökad risk att bli mobbad. Barn som enligt föräldrarna hademycket beteendeproblem vid skolstart hade ökad risk att mobba andra barn iårskurs 4. Däremot hade barn med ADHD som kände sig mobbade i årskurs4 inte beteendeproblem vid skolstart enligt föräldraskattning. Att vara utsattför mobbning kan möjligen ha bidragit till att barnet visade svårigheter meduppmärksamhet och beteende i årskurs 4.Barn med ADHD angav ökad förekomst av psykosomatiska besvär jämförtmed andra barn. Risken för magont, sömnsvårigheter och trötthet vardubbel så hög som för andra barn. Det fanns fanns ingen ökad risk för huvudvärkhos barn med ADHD.Studieresultaten tyder på att barn med ADHD löper stor risk att involverasi mobbning oberoende av socio-ekonomiska faktorer. Barn som mobbareller mobbas kan ha underliggande ADHD-relaterade svårigheter. Mobbningkan förstärka symptom på aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Kartläggningav mobbning och vid behov interventioner för att motverka mobbningär en viktig del av det kliniska arbetet med barn med ADHD. Stresssymptomsom magont, sömnsvårigheter och trötthet bör också uppmärksammasoch följas upp vid behandling av ADHD. Hos barn som söker försubjektiva hälsoproblem bör ADHD-symptom uppmärksammas.Skolhälsovården/Elevvården har goda möjligheter att upptäckastressymptom och mobbning hos barn med ADHD. Det är angeläget att dettabeaktas i Skolhälsovårdens/Elevvårdens hälsoarbete.Screening av språk och motorisk utveckling vid 5.5 och 7 års ålder kundeinte identifiera barn med hög risk att utveckla ADHD i årskurs 4, medanscreening för överaktivitet/impulsivitet (enligt Conners formulär) hade vissmöjlighet att kunna förutsäga vilka barn som löper risk för ADHD om resultatenfrån föräldra- och lärarskattning sammanvägdes. Om screening medConners formulär skulle införas i hälsovårdsarbetet, bör den kompletterasmed föräldra- och lärarintervju om barnet rapporteras ha ett överaktivt beteendebåde i hem och skola.

Ett alternativt sätt att möta de ADHD-relaterade problemen skulle kunnavara att skjuta screeningproblemen i bakgrunden till förmån för ett bredareinterventionsperspektiv med stark anknytning till barnens vardagstillvaro.Resultaten tyder på att beteendeproblem, psykosomatiska symtom ochmobbning är utbredda problem hos eleverna i årskurs 4 med uppmärksamhetssvårigheter.

Problemen drabbar barn med ADHD mer än andra barn men finns ocksåhos många barn som ej kvalificerar för denna diagnos. Skolan behöver generelltmer kunskap, bättre kompetens och klarare strategier för att bemötadessa problem i den pedagogiska miljön. Det krävs att skolan har tillgång tillsåväl psykosocial och medicinsk som specialpedagogisk kompetens som snabbt kan ge stöd när problem visar sig både till elever med problem ochderas lärare. Elevhälsan bör alltså byggas upp och förstärkas.

Det är viktigt från folkhälsosynpunkt att uppmärksamma och ge stöd tillalla elever med beteendeproblem och i synnerhet elever med utagerandebeteende. Det är viktigt för alla barn att skolorna tillämpar effektiva metoderför att förebygga mobbning.

Barn med beteendeproblem i hemmet kan få en bättre situation genom utbildning av föräldrar. Föräldrastödsprogram kan leda till att föräldrar kanförbättra sina relationer till barnet och de lättare kan hitta vägar att bemötabarn med svårigheter,Det ovan antydda synsättet på ADHD och andra beteendeproblem i skolanstår inte i motsättning till att barn med stora svårigheter bör erbjudasneuropsykiatrisk eller barnmedicinsk kontakt och eventuellt farmakologiskbehandling.

Hög kompetens, tillräckliga resurser och god samverkan mellan Skolhälsovård/Elevvård, lärare och föräldrar kring barn med beteendesvårigheter ärangeläget.

Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community

Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) is one of the most common behavioural disturbances in school children. The aims of this thesis were to explore the association of ADHD with recurrent health complaints and bullying behaviour in children in grade four, and to evaluate whether it is possible to predict ADHD in grade four by screening before or at school entry.

Cohort study in a population of 577 fourth graders (10-year-olds) in Sigtuna, a municipality in Stockholm County. All children were screened for attention and behaviour problems by parents and teachers in fourth grade. In a second step children with high scores underwent further clinical and cognitive assessments. Information about health complaints and bullying was collected from the children themselves in a classroom questionnaire. Hypotheses were tested in multivariate analyses with adjustment for sex and parental education. Screening with developmental indicators and Conners scale from routine child health services was performed. Sensitivity, specificity and positive predictive value for being diagnosed with ADHD in fourth grade was calculated.

Recurrent abdominal pain, sleeping problems, and tiredness were associated with ADHD (adjusted relative risks: 2.2 [1.4-3.4], 1.7 [1.1-2.7], and 2.7 [1.7-4.1] respectively). ADHD was associated with bullying others students (adjusted odds ratios; 3.8 [95% C.I.: 2.0-7.2]) as well as being bullied (often 10.8 [4.0-29.0] and sometimes 2.9 [1.5-5.7]). The predictive value of developmental deviations for ADHD was no more than 20% and 50% when combining a Conner score of at least 10 from both parents and teachers.

This thesis demonstrates a connection between ADHD in one as well as two settings (home and school), health complaints, and bullying in school children. Treatment strategies for ADHD need to include an effective evaluation and treatment of health complaints and effective interventions for bullying. Evaluation of ADHD should be considered in children with recurrent health complaints and in children involved in bullying. Screening does not identify children who are diagnosed with ADHD in grade four with a high degree of selectivity. It may be more important for schools to have an effective strategy for identifying and dealing with children who develop ADHD when these problems evolve, rather than before school entry.